Det sista flyktingskeppet som anlände till Ystad innan visumtvånget för bosnier började gälla 1993. Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX

Lyckad integration för de flesta Balkanflyktingar

3:16 min

Det har gått relativt bra för människor som kom från Balkan till Sverige under första delen av 90- talet, speciellt för dem som var barn när de flydde. Det visar en undersökning som tagits fram på arbetsmarknadsdepartementet. Och integrationsminister Erik Ullenhag tycker att resultatet också säger något om dagens invandring.

--Det går relativt bra för människor som kommit och invandrat till Sverige när vi tittar längre tillbaka i tiden. Det här är femton år sen vi tittar hur det gick för den gruppen. De som hade barn när man flydde har det gått faktiskt som grupp väldigt bra här i Sverige, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Det är en grupp på över 75.000 personer från före detta Jugoslavien som ingår i studien. Sammantaget är sysselsättningen idag lägre bland Balkanflyktingarna än bland inrikes födda, och det är mycket fler kvinnor än män som saknar jobb. Men för dem som var barn när de flydde är bilden mycket ljusare. Fler än de inrikes födda läser vidare på universiteten, och i gruppen som är 30 år idag är runt 80 procent i sysselsättning. Och bland de barn till Balkanflyktingar som fötts i Sverige finns inga märkbara skillnader alls.

– De som var mellan 20-30 år när man kom till Sverige har det gått väldigt bra. Det är också en slutats till idag att många av dem som får skydd i Sverige är faktiskt unga och det skapar möjligheter. En annan faktor vi kan se är det utbildningsnivå. Det går bättre för dem som har högre utbildning. Där har vi en större utmaning idag för vi har fler som kommer som har lägre utbildning än de som flydde krigets Balkan. En tredje faktor som tyvärr spelar roll är ifall man är kvinna eller man. Vi har för stora skillnader i hur många som går till jobbet ifall man är kvinna eller man, säger Ullenhag.

För att lösa problemen med de nyanlända flyktingar som kommer idag från till exempel Somalia och Syrien, bör jobbet sättas i fokus redan första dagen, säger Erik Ullenhag.

Men att 2000-talets flyktingar av någon annan anledning skulle ha svårare att anpassa sig till det svenska samhället än Balkanflyktingarna, det tror inte Erik Ullenhag:

– Så tror inte jag att man ska säga att det var lättare att komma från Balkan än att fly undan kriget Syrien. Vi hade förr i tiden fördomar mot människor från Finland, sen flyttade de här fördomarna för femton år sedan mot folk som kom från Balkan. Nu är det snarast att vi säger att det var lätt för Balkan för de kom från Europa. Men den typen av kulturella skillnader ska vi akta för att dra. Det handlar mer om att se till och fundera på vad kan människor som behöver en fristad göra här.

Och trots ökningen av antalet asylsökande de senaste åren, så ska vi minnas att flyktingströmmen var mycket större då, säger Erik Ullenhag. År 1994 var det nästan 60.000 personer som fick asyl i Sverige. Idag är den största utmaningen att flyktingar tvingas stanna på flyktingförläggningar trots att de redan har fått uppehållstillstånd, säger Erik Ullenhag. Men det finns fler utmaningar, medger han:

– En integrations politik med fokus på jobb och svenska språket det är det grundläggande förändringen vi gör med integrationen. Det är rätt väg. Sen när det gäller tillgången till jobb så handlar också hur ser vi till att företag vågar anställa, att det finns en arbetsgivare gå till, hur klar vi bekämpar diskriminering, där är vi inte färdiga. Det finns människor i Sverige som upplever diskriminering när man söker jobb. Och där har vi gjort en del men även där tror jag vi behöver göra mer, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Alberico Lecchini

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista