Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Otydliga resultat av miljardsatsningen Matlandet

Publicerat lördag 23 februari 2013 kl 06.00
"Man skulle må bra av att jobba med mer konkreta mål"
(2:26 min)
Projektet Sverige - det nya matlandet får kritik för att ha otydliga delmål. Det är därför svårt att veta hur stor effekt miljardsatsningen har haft. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Över en miljard kronor har satsats på Landsbygdsdepartementets projekt Sverige - det nya matlandet sedan det startades för fyra år sedan, men det är svårt att påvisa vad pengarna faktiskt åstadkommit. Flera av projektets delmål är näst intill omöjliga både att mäta och att genomföra menar Göran Hallin delägare och uppdragsansvarig på analysföretaget Kontigo.

– Det man har satt upp här är mål som, i en del fall, är ganska visionära och ganska övergripande. Som det här med tillväxt på landsbygden eller 20 000 nya jobb och så vidare. Det är ganska övergripande och visionära mål som det kan vara svårt att direkt påverka med olika politiska insatser, säger Göran Hallin, delägare och uppdragsansvarig på Kontigo.

Projektet ska pågå fram till 2020 och startades för att internationellt marknadsföra Sverige som ett matland men också för att förbättra den inhemska livsmedelsbranschen. Enligt studien som Kontigo gjort på uppdrag av landsbygdsdepartementet så har i dag sex av de 17 mål som sattes upp delvis uppnåtts.

Men det är svårt att avgöra hur stor påverkan som projektet faktiskt har haft. Det är exempelvis svårt att avgöra om ökningen av småslakterier beror på projektet Matlandet eller om det beror på satsningar från Livsmedelsverket eller LRF. En orsak till detta är, enligt Göran Hallin på Kontigo, att målen som sattes upp för projektet inte är tillräckligt konkreta.

– Man skulle må bra av att jobba med mer konkreta mål. Vad är de direkta målen som vi vill uppnå med insatserna? Och inte bara ha de här mer övergripande målen som man kanske har i dag, säger Göran Hallin på Kontigo.

Men trots kritiken menar landsbygdsminister Eskil Erlandsson att projektet varit lyckat. Det ska bland annat ha bidragit till att Sverige i dag har 10 % fler företag i livsmedelsbranschen och en ökad livsmedelsexport, men han håller samtidigt med om att vissa delmål behöver omarbetas.

– Några utav dem skulle vi nog gjort annorlunda om vi hade satt upp dem i dag. Ett exempel är fler stjärnor i Guide Michelin. Det visar sig att de täcker inte hela landet utan bara större städer, och då blir det inte ett jättebra mål att mäta utefter. Men det är därför vi gör den här översynen och studien. För att se både hur långt vi har kommit men också vilka skruvar vi behöver skruva på för att bli bättre i framtiden, säger Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".