Flygfoto över Rinkeby. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Socialt perspektiv borta när Prima tar över Bup

"Risk att vissa patientgrupper försummas"
5:07 min

Allt fler Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, Bup, privatiseras nu i Stockholm och det är vårdföretaget Prima som tar över. Företaget, som erbjuder en ny, mer medicinsk syn på vården, vinner upphandlingarna genom att vara det billigaste alternativet och oron är stor bland personalen för att det ska leda till försämrad vård där barn med sociala problem blir olönsamma. I vår tar Prima över Bup-mottagningarna i Järva och i Botkyrka.

– Jag tror att det är olyckligt och att det finns en stor risk att man kommer att försumma de patientgrupper där det finns en stor socialpsykiatrisk problematik därför att det betalar sig inte att arbeta med dem, säger Staffan Lundberg, psykolog vid Bup-mottagningen i Botkyrka.

Av Stockholms läns sjutton Bup-mottagningar är fyra uppköpta av privata aktörer. Tre av dem av Prima, de i Haninge, Botkyrka och Järva. Bup i Järva har varit privat sedan 2009, då Praktikertjänst tog över från landstinget. Men redan sedan starten har man haft svårt att få ekonomin att gå ihop, med personalbrist och hög personalomsättning som följd, säger Elisabeth Djärf, som jobbat många år som kurator i Järva.

– Ja, det har varit personalbrist. Det har varit tufft för många kollegor, det har jag kunnat se, säger hon.

Personalen hoppades på mer pengar, men i den nya upphandlingen vann ett annat företag – Prima – med ett betydligt lägre bud; 13 miljoner mot Praktikertjänsts 20. Det trots Primas lägre kvalitetspoäng, eftersom pris går före kvalitet i landstingets upphandlingssystem. Henrik Almkvist är chefsläkare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms landsting.

– Praktikertjänst hade något högre, men Prima har visat en god kvalitet och ett väldigt mycket lägre pris, säger han.

Mer vård till en lägre kostnad, menar Primas vd Anna Wiklund. SR International träffar henne på det inglasade kontoret vid Slussen, med utsikt över vattnet. Anna Wiklund och Prima vill genomföra ett paradigmskifte inom barnpsykiatrin. De är barnpsykiatriker - läkare - och vill införa en mer vetenskaplig, medicinsk syn på barnpsykiatrin. Alla barn som kommer till Prima få träffa en läkare, som kan ställa en riktig diagnos, säger hon.

– Vi lägger väldigt stor vikt vid den initiala bedömningen, att innan vi börjar med en behandling, veta vad det är vi ska behandla. Vi är också väldigt frikostiga med att ta emot patienter och gör väldigt få bedömningar per telefon, säger Primas vd Anna Wiklund.

Därför är det betydligt fler läkare som jobbar på Prima, jämfört med andra Bup-mottagningar, och färre socionomer och kuratorer. På Bup i Handen, som varit i Primas regi sedan 2009, jobbar sex läkare – jämfört med två på de landstingsdrivna mottagningarna. Och bara en kurator och en socionom, mot fem i närliggande i Farsta och åtta i Botkyrka.

Men när Prima tar över i Botkyrka i början av mars, så blir det snart bara två socionomer kvar. Personalstyrkan kommer att minska med en tredjedel totalt och det är socionomerna och kuratorerna som försvinner. Förutom att man förlorar det sociala perspektivet i just områden som Botkyrka och Järva – med många nyanlända flyktingar, hög arbetslöshet och stora sociala problem – så är det också en utveckling anpassad till landstingets ersättningssystem, där läkarbesök, medicinering och korta behandlingstider premieras framför tidsödande samtal med kuratorer och samordningssamtal med skola och socialtjänst. Det är bara patientbesöken som ger "pinnar" eller pengar, säger Elisabeth Djärf, kurator i Järva.

– Det är besök som ger pengar till verksamheten, det är bara besök som ger pengar, så när man ska vara effektiv behöver man snäva åt det kringarbetet som finns.

Mest pengar ger läkarbesök och neuropsykiatriska utredningar. Det som Prima är bra på. I Handen, där de redan driver Bup, gör de tre gånger så många utredningar som man gör i Botkyrka. Men i år, när Prima tar över, har beställningen för Botkyrka ändrats till 150 utredningar, trots att behovet legat på 80-90 om året, säger Staffan Lundberg, psykolog i Botkyrka.

– Vi har inte sett att det finns någon efterfrågan på mer. Vi har klarat alla remisser och vi har gjort det i tid, men ändå ligger det i beställningen. En gissning är ju att när Prima har jobbat ett år, att de kommer att ha gjort det eftersom att det är lönsamt, eftersom ersättningssystemet premierar det, säger han.

Och nu är stora delar av personalen i både Botkyrka och Järva, liksom Staffan Lundberg, oroliga över att de barn som har en komplicerad och social problematik, inte kommer att få den hjälp de behöver.

– Vi befarar ju att de inte kommer att ha möjlighet att möta de behovesom finns utan att man mer kommer att arbeta utifrån den inriktning som ersättningssystemet premierar. Mer läkarbesök, mer neuropsykiatriska utredningar, om man medicinerar är det också kortare besökstid man lägger ner och risken är ju förstås att det socialpsykiatriska och psykologiska behandlingsarbetet får mindre utrymme, säger Staffan Lundberg, psykolog i Botkyrka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".