1 av 2
Karin Sandwall har skrivit avhandlingen om hur spåkinlärning påverkas av praktik på arbetsplatser. Foto: Per Åsberg. Montage: Sveriges Radio.
2 av 2
Khadra studerar SFI på Sveas i Göteborg där Abdulkhadir Shariif är handledare och coach till eleverna. Foto: Marie Kårnäs/Sveas.
Svenska för invandrare

Arbetsplatspraktik leder inte till bättre svenska

"De arbetade ensamma i över 90 procent av tiden"
5:16 min

Nyinflyttade lär sig inte svenska särskilt mycket snabbare om de gör praktik som en del av SFI-utbildningen, enligt en ny avhandling. På många praktikplatser saknas nästan helt interaktion och lärande. Regeringen vill att fler ska plugga svenska och göra praktik samtidigt för att snabbare lära sig svenska. Men det funkar inte alltid, säger Karin Sandwall som skrivit avhandlingen.

– Min studie visar på flera anledningar till det. En är att eleverna pratade och samtalade väldigt lite på praktikplatserna. De arbetade ensamma i över 90 procent av tiden med väldigt enkla arbetsuppgifter, som till exempel städa eller plocka upp varor. Studien visar också att själva så pratade de med sina handledare eller arbetskamrater mellan 30 sekunder och två minuter varje praktikdag kring det som rörde arbetsuppgifterna, säger Karin Sandwall vid Institutet för svenska som andra språk vid Göteborgs Universitet.

Vi är på Sveas i Bagaregården i östra Göteborg. Det är en skola som specialiserat sig på bland annat SFI-undervisning för lågutbildade och analfabeter. Där pluggar i dag 250 elever, bland annat Deqo och Khadra från Somalia. Båda kom till Sverige för flera år sedan och vill lära sig skriva och läsa. Men ingen av dem har haft särskilt många tillfällen att prata svenska på de praktikplatser som de haft sedan de började på Sveas.

– Nej, inte mycket, bara lite. Jag själv pratar lite, men kan inte skriva eller läsa, säger Khadra, och Deqo håller med. Men säger att det kan också vara bra.

– Om man kan prata svenska på jobbet eller praktiken det är bra. Men inte om man varken kan skriva eller läsa.

Abdulkhadir Shariif är deras handledare på skolan och han bekräftar bilden om de problem som finns på arbetsplatserna med enkla eller lågkvalificerade jobb.

– Jo, ibland får vi den här reaktionen också från eleven som är ute och gör praktik. Hamnar man i ett lager eller får ett städarbete så kan det hända att eleven inte får möjligheten att öva sin svenska på arbetsplatsen, säger Abdulkhadir Shariif.

Göteborgs kommun har satsat 34 miljoner kronor sedan 2007 för att sfi-studerande ska kunna praktisera på olika typer av företag. Målet är att de ska kunna delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetslivet. Utbildning innefattar 15 timmars utbildning och upp till 15 timmars praktik per vecka.

Men Karin Sandwalls studie visar att trots fler praktiktimmar så är det inte så lätt för eleverna att öva på svenskan. Hon följde en grupp elever under två år, spelade in deras kommunikation och kunde fastställa att de inte hade så många chanser att prata med handledarna eller med sina arbetskamrater.

– Ett exempel kan vara att en handledare sa till en praktikant att "Ta den där nu" och praktikanter svarar "Mmmm" och så gick praktikanten i väg och packade upp en stor pall med livsmedel och arbetade ensam med det under kanske en timma, säger Karin Sandwall.

Regeringen vill förändra SFI i grunden och göra kopplingen till arbetslivet tydligare, och har därför tillsatt en utredning om frågan. Nyligen skrev tre folkpartistiska ministrar en debattartikel på DN debatt att vi måste gå från bidrag till jobb och egenmakt. Men Karin Sandwall tycker att en sådan strategi har också sina risker.

– Som jag ser det, så finns då en risk att de studerande invandrarna fastnar på lågkvalificerade och lågavlönade arbeten där de inte har någon möjlighet att varken lära sig svenska eller komma vidare i sin karriär, säger hon.

Karin Sandwall var SFI-lärare under femton år innan hon började forska på universitetet. Hon känner väl till SFI-undervisningen och anser att det finns möjligheter till förbättring, genom en bättre interaktion mellan eleven, arbetsplatsen och skolan. I avhandlingen ger hon konkreta förslag för att synliggöra och stärka praktikplatsernas potential för språklärande genom konkreta uppgifter.

– Och de här uppgifterna är då riktade mot de saker som jag i avhandlingen såg att man behöver prata om för att man ska få möjligheten till lite mer komplexa arbetsuppgifter, till gemensamma luncher, raster och så vidare. Kort sagt för att öka interaktionen, öka mängden samtal på praktikplatserna, säger Karin Sandvall, som nu disputerar på sin avhandling på Institutet för svenska som andra språk vid Göteborgs Universitet.

För Deqo och Khadra väntar en osäker framtid. Men de vet precis vad de vill göra så fort de lär sig att läsa och skriva.

– Ja, om jag klarar svenska språket då tänker jag studera på barn- och fritid, säger Deqo.

– Jag vill bli sjuksköterska i framtiden, säger Khadra som studerar på SFI på Sveas i Göteborg.

Fakta om SFI

Utbildningen består av tre olika studievägar som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen.

Sfi 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och Sfi 3 till dem som är vana att studera. Utöver kurserna A−D ingår i sfi även läs- och skrivinlärning för personer som behöver detta. Många som börjar på Sfi 1 behöver detta stöd under hela sfi-tiden.

Du kan läsa sfi och samtidigt praktisera svenska på en arbetsplats upp till 30 timmar i veckan. Du läser svenska i skolan 15 timmar i veckan och är på arbetsplatsen 15 timmar.

År 2011 deltog över 102 000 studerande i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005. Utbildningen ska kunna kombineras med bland annat praktik. Källa: Skolverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".