Integrationsminister Erik Ullenhag leder ett panelsamtal om att få fler invandrare i arbete under Folkpartiets riksmöte i Göteborg 2011. I helgen står Västerås värd för riksmötet 2013. Foto:Erik Abel/SCANPIX

Blir Folkpartiet nästa krisande alliansparti?

"Man ser inte Folkpartiets kris därför att kriserna i KD och Centern skymmer"
5:15 min

I skuggan av krisande Centerpartiet och Kristdemokraterna fortsätter också Folkpartiets kräftgång i opinionen. I helgen samlas landets folkpartister till riksmöte i Västerås. Och om också partiets höga förtroende i skolfrågan skulle svikta kan man mycket väl bli nästa parti på den borgerliga sjukbädden, menar statsvetaren Mikael Sundström.

– Det är väl en risk om man har två patienter som ligger i respirator att man inte ser patienten bredvid som står och hostar blod. Och det är det som händer just nu, man ser inte Folkpartiets kris därför att kriserna i KD och Centern skymmer Folkpartiets problem, säger Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet.

På inbjudan till helgens riksmöte i Västerås står folkpartiledaren Jan Björklund, med lite mer gråsprängt hår men med ett brett leende som blottar den karaktäristiska glipan mellan framtänderna. Och nog har han mindre att oroa sig över än de bägge mittenkollegorna Centern och Kristdemokraterna, som nu oftare ligger under 4-procentsspärren i opinionsmätningarna än över.

Men det går inte så värst bra för Folkpartiet heller i opinionen. Partiet får runt sex procent i opinionsmätningarna, och kurvan pekar snarare nedåt än uppåt. I fredagens mätning från Demoskop hamnar partiet på 5,4 procent. Och på ett sätt har Folkpartiet samma problem som de två andra småpartierna i alliansen.

– Moderaterna äter upp deras röster. Det där är vanligt i koalitioner, att det lilla partiet eller de små partierna drabbas av att det stora partiet växer på deras bekostnad. Det ser vi i Storbritannien och Tyskland till exempel, säger Mikael Sundström.

När nu Folkpartiet tar sikte mot valet 2014 så kommer mycket att handla om att synas i det stora allianspartiets skugga, säger Liberala Ungdomsförbundet LUF:s ordförande Linda Nordlund.

– Vi måste kunna svara på frågan: "Varför ska man rösta på er och inte på Moderaterna?". För det är den första fråga du får om du ställer dig i en valstuga, säger Linda Nordlund.

Och vad är det då folkpartisterna ska svara när de får den där frågan i valstugorna?

– Feminism är något som vi kan bidra med i alliansen. För, tro mig, det behövs i alliansen. Jag tycker också att det gäller våra visioner om fri rörlighet, vi har en betydligt mycket mer human och generös inställning till både flyktinginvandring och arbetskraftsmigration, och det tycker jag också att vi ska vara tydliga med, säger Linda Nordlund.

Hon pekar också på företagarpolitiken, och på att man behöver fortsätta driva och förnya skolpolitiken. Allt detta hoppas hon ska sätta sin prägel på riksmötet i helgen, och på förslaget till nytt partiprogram som kommer att presenteras senare i mars.

Och är det något som väljarna förknippar Folkpartiet med så är det just skolfrågan. Det är Folkpartiet om drivit igenom förändringarna av skolan - den som folkpartiledaren Jan Björklund så ofta har kallat för "flumskolan" - bland annat genom att införa tidigare betyg. Men att vara så starkt förknippad med en fråga kan ha sina risker, säger statsvetaren Mikael Sundström.

– Att ha en sådan här fråga kan både vara en styrka och en svaghet. Det är en styrka eftersom man kan identifiera partiet med någonting särskilt. Ett problem för Centern till exempel har varit att man inte kan identifiera dem med någonting alls. Och det var det som Annie Lööf skulle försöka rätta till. Men vad händer då om det går dåligt med den frågan? Man är väldigt utsatt om man har valt ett politiskt område, och det området inte fungerar riktigt. Björklund säger hela tiden att det tar lång tid, och det har han alldeles rätt i. Det tar otroligt lång tid att vända ett så stort politikområde. Men väljarna blir rastlösa, säger Mikael Sundström.

Svenska elevers skolresultat fortsätter att försämras i internationella undersökningar, snart sju år efter att alliansen tog över. Och kanske var det ett tecken på att väljarna börjar bli rastlösa, när Socialdemokraterna i höstas gick om Folkpartiet, som det parti med störst förtroende i skolfrågan.

Sett över en längre tid är det tydligt att Folkpartiet lämnat den klassiska "socialliberalismen" bakom sig, den gren av liberalismen som tror att stark stat behövs för att garantera social trygghet för att väga upp marknaden. I den ekonomiska politiken har partiet gått tydligt till höger, och bland annat drivit på för att ta bort den extra så kallade "värnskatten" på fem procent som de med högst inkomst betalar extra, "en straffskatt på utbildning", som Jan Björklund brukar säga.

Partiet har också profilerat sig med vad som tidigare betraktas som mer konservativa ståndpunkter: bland annat ett förstärkt försvar, språktest för att få medborgarskap, och så hårdare straff, något som fick Liberala Ungdomsförbundet att nyligen kräva partiets rättspolitiska talesperson Johan Pehrssons avgång. 

LUF-ordföranden Linda Nordlund vill inte säga att Folkpartiet helt lämnat socialliberlismen bakom sig. Men den definieras annorlunda nu.

– Om man i socialliberala läser in att man vill värna om samhällets svagaste, då lever och frodas socialliberalismen i Folkpartiet. Om man i socialliberal läser in att man står längre till vänster ekonomiskt, då kanske den inte är så stark längre, säger Linda Nordlund, ordförande för Liberala Ungdomsförbundet LUF.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".