Våldsutsatta kvinnor ska ha rätt till samma stöd

"Vi kan gå in med vitesföreläggande"
3:13 min

Enligt Socialtjänstlagen har kommunerna i Sverige ett och samma ansvar att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Men dålig ekonomi, bristande kunskaper, stora personalomsättningar och felaktiga attityder gör att en del kommuner inte ser på det som på ett viktigt område. Mikael Thörn, som är projektledare för Socialstyrelsens nationella tillsyn på området, lovar ändringar.

– Vi håller nu på med att ta fram föreskrifter – och det är ett ska-krav på dem – vilket betyder att man måste göra på det här sättet som vi föreslår. För nu finns det bara ett allmänt råd. Och det är en del kommuner bra på att följa, men det finns fortfarande en del brister. Vi tror att ett sätt att förbättra arbetet är att ta fram föreskrifter så att det blir flera ska-krav som hanterar hur kommunerna måste handlägga ärenden som gäller våldsutsatta, säger Mikael Thörn, som är huvudansvarig för Socialstyrelsens nationella tillsyn.

Socialstyrelsen har valt att titta närmare på hur det förhåller sig runt om i landet. I fjol valde man att granska 60 slumpmässigt utvalda kommuner. Det som man upptäckt är alltså att en del inte når fram till de krav som finns i dag.

– Och det är allvarligt kan man säga, utifrån det att personer har rätt till stöd och hjälp oavsett var i Sverige de är bosatta, säger Mikael Thörn.

En del av granskningen kommer att presenteras i april men redan nu avslöjar Mikael Thörn att Socialstyrelsen framöver kommer att kräva mer "ska" än "bör" när det gäller kommunernas arbete med utsatta kvinnor.  Till att börja med utgår man från det ansvar som kommunerna redan har i dag, och vid behov ställer man krav på åtgärder.

– De får återrapportera till oss och vi kan följa upp med en ny tillsyn. Skulle det vara så att det är stora brister eller att något fortfarande inte fungerar då kan vi gå in med vitesföreläggande, det vill säga att de måste betala för att de har så pass stora brister i sin verksamhet.

I dagens läge finns det beskrivet i olika paragrafer och allmänna regler hur kommuner ska arbeta med de utsatta kvinnorna. Om kommunerna följde dessa lagar och hade ett bra arbete och god kompetens inom området skulle man redan nu kunna ge den hjälp till de våldsutsatta som de har rätt till, menar Mikael Thörn.

Bernardita Nunez som är verksamhetsledare på den ideella organisationen Terrafem som jobbar för kvinnors rätt att leva utan mäns våld, menar att man direkt bör gå ett steg vidare.

– Det finns ett grundläggande problem här som inte beror på den enskilde socialsekreteraren, inte på något sjukhus eller sjuksköterska eller någonting sådant. Det övergripande problemet är att lagen mot våld mot kvinnor inte är tvingande. Det finns ingen lag som säger att kommunerna måste ge stöd till de våldsutsatta kvinnor. Har kommunerna  problem med ekonomi - då prioriterar de inte våldsutsatta kvinnor, säger Terrafems Bernadita Nunez som menar att  det finns behov av att sociallagen ytterligare förstärks.

Mikael Thörn förkastar inte heller en sådan möjlighet. Visar det sig i den fortsatta granskningen att de hårdare kraven inte ändrar på attityder i kommunerna och att de inte följer sociallagen då kommer Socialstyrelsen att gå vidare och föreslå i sin slutrapport till regeringen hur den ska hantera det framöver, säger han. Detta kommer i så fall ytterst kunna leda till förändringar av lagen säger Mikael Thörn. Och en sak är han i alla fall säker på.

– Det kommer att bli en förändring på det här området.  

Den nationella tillsynen av hälso- och sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är en del i ett regeringsuppdrag som kommer att slutrapporteras i februari 2014.

Förutom arbetet med att ta fram nya föreskrifter och allmänna råd om socialtjänstens ansvar för våld i nära relationer är Socialstyrelsens uppdrag att se till hur man kan förbättra kompetens för personal som möter våldsutsatta kvinnor och barn och utveckla kunskapsstöd om särskilt utsatta grupper, så som äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och de som utsätts för hedersrelaterat våld.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".