Ingvar Carlsson har tillsammans med en rad andra nuvarande och tidigare världsledare engagerat sig i konflikten mellan den turkiska staten och PKK i Turkiet. Foto: Maja Lagercrantz/Sveriges Radio.

PKK:s vapenvila med Turkiet välkomnas i Sverige

"Det är så här det måste börja"
3:05 min

En del i en ny fas för den demokratiska processen i Turkiet. Så sa utrikesminister Carl Bildt om att ledaren för den kurdiska PKK Abdullah Öcalan igår utlyste vapenvila. Även den tidigare statsministern Ingvar Carlsson välkomnar beskedet. Tillsammans med en rad kända världsledare skrev han nyligen under ett upprop för att förmå partierna att återuppta fredsförhandlingarna.

– Jag är naturligtvis väldigt glad att det här steget har tagits. Det är så här det måste börja om det ska bli ett bra slutresultat. Samtidigt måste man komma ihåg att det här är första steget, som måste följas av flera svåra steg, innan vi kommer fram till en situation som vi önskar ska bli, säger Ingvr Carlsson.

Det var tillsammans med flera nuvarande och tidigare världsledare - som Tibets andlige ledare Dalai Lama, sydafrikanska Nobelpristagaren Desmund Tutu och den tidigare amerikanske presidenten Jimmy Carter - som Ingvar Carlsson undertecknade uppropet i december. Det innehöll en vädjan om att Turkiet och PKK ska återuppta förhandlingarna som bröt samman 2009.

Och när PKK:s Abdullah Öcalan - som suttit fängslad i Turkiet sedan 1999 - igår utlyste vapenvila, så är det precis det som håller på att hända. Men det är nu det svåra börjar, konstaterar Ingvar Carlsson.

– Nu upphör våldet, och nu finns verkligen en möjlighet att på allvar börja samtala och förhandla. Och det är svåra frågor. Det handlar om författningsändringar, om ökad möjlighet till självstyre i de kurdiska områdena. Det handlar naturligtvis om det kurdiska språkets ställning, så det är en rad konkreta frågor som tidigare inte kunnat lösas, men som man nu måste ta itu med, säger Ingvar Carlsson.

Om det finns någon roll för Sverige och Norden i den här processen, återstår att se säger Ingvar Carlsson.

Det var 1984 som PKK inledde väpnad kamp mot Turkiets regering för en självständig kurdisk stat, och mot förtrycket av den kurdiska gruppen, som bland annat tagit sig uttryck i att det varit förbjudet att tala det kurdiska språket i skolorna till exempel. Ungefär var sjätte person i Turkiet är kurd.

Konflikten har krävt cirka 45 000 människoliv och har också lett fram till en terrorstämpling av PKK i Turkiet, EU och USA.

Men även det kan komma att förändras på längre sikt, tror Ingvar Carlsson.

– Det är inte första gången som en organisation som har fått stämpeln terroristgrupp på sig, senare kommer in i ett skede där man förhandlar, och det måste ske i det här fallet också. Man måste lägga en del av det gamla bakom sig. Jag kommer ihåg under Mellanösternkonflikten när Olof Palme var engagerad där och träffade Arafat första gången, det var många som reagerade och sa att man inte ska tala med en terroristledare. Sedan blev al-Fatah en högt respekterad motpart. Så det här är inget unikt, det är något som har hänt tidigare i vår närhistoria, säger tidigare socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".