Oviss framtid? Foto: Alberico Lecchini/SR International.

När allt fler gymnasieskolor läggs ned ökar oron

"Ska man lägga ner skola ska man lägga ner planerat "
3:36 min

Mindre barnkullar gör att färre elever börjar gymnasieskolan, och det här tvingar många skolor - både kommunala och friskolor - att slå igen. Men medan kommunerna måste sörja för att eleverna får gå klart sin utbildning, läggs inte samma ansvar på friskolorna. Och Mattias Hallberg, som är ordförande för Sveriges Elevkårer är mycket kritisk till utvecklingen:

– De eleverna som drabbas av det här det är ju klart jätte jobbigt för dem. För var man i mitten av sin utbildning, kanske går i tvåan. Ett exempel från Karlstad, det var en skola som lagt ner mitt i terminen. Och det var också ett exempel från förra året i Göteborg, säger han.

Ja, det fick stor uppmärksamhet tidigare i år när friskolan Idrottsgymnasiet i Karlstad försattes i konkurs, detta trots att ägaren tidigare tjänat miljontals kronor i sin friskolekoncern. Men istället för att använda koncernens pengar för att rädda skolan, lät han just den här skolan gå i konkurs, bara ett halvår innan många av eleverna skulle ta studenten, rapporterade Sveriges Television.

Enligt Mattias Hallberg på Sveriges elevkårer har det fattats beslut om att 14 gymnasieskolor runt om i landet ska läggas ned i år. Och konsekvenserna för eleverna kan det bli mycket negativa och påverka deras beslut och möjligheter att studera vidare:

– Det första är naturligtvis att man inte får den utbildning som man har haft rätt till. Ofta behöver man i allt tumult som uppstår med skolbyte kanske man får gå ett år längre innan man lyckas ta studenten. Forskning säger också att studieuppehåll påverkar också väldigt negativt kunskapsinhämtningen. Man måste byta klasskompisar och måste byta lärare)) säger Mattias Hallberg, ordförande på Sveriges Elevkårer.

Lärarförbundet är också är upprört över utvecklingen och anser att regelverket ställer på låga krav på just friskolorna. Anne-Charlotte Eriksson är förste vice ordförande där:

– Här har ju de fristående skolorna en orimligt fördel i förhållande till kommunen. Kommunen är alltid skyldigt för sina medborgare att se till att de erbjuds en plats i skolan. De fristående skolor har inte samma ansvar. Lärarförbundet menar att vi måste ha en garanti för att om en fristående skola ska driva gymnasium så måste de garantera att utbildningen kan fullfölja sitt tre år. Det måste det var den minsta krav som man kan ställa för kvalité utifrån elevernas perspektiv, säger Anne-Charlotte Eriksson.

En annan av kritikerna är Per-Olof Hulth, professor emeritus i Fysik och medlem i den Kungliga Vetenskapsakademin. Tillsammans med elva andra akademiker skrev han i en debattartikel för några veckor sedan att möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör tas bort helt.

Och att det är möjligt att lägga ned skolor mitt under ett läsår, som i fallet Karlstad, tycker han är förkastligt:

– Det är en katastrof. Ska man lägga ner skola ska man lägga ner planerat och inte bara mitt i terminen bara för att den skolan i den skolkoncernen går med förlust. Det passar bra att ta upp vinster när allting fungerar. Men det är eleverna som drabbas. Och de upplever en skolmiljö som definitiv inte är positivt för studier, säger Per-Olof Hulth.

Men skolnedläggningarna har ingenting med friskolorna att göra, säger utbildningsminister Jan Björklund. Nedläggningarna är kopplade till den vikande demografiska utvecklingen, säger han:

– Det är ofrånkomligt därför att ungdomskullarna minskar nu under några år med 25 procent. Och det gör att nu har vi en överkapacitet av gymnasier i Sverige i snart sagt varenda kommun. Det är både kommunala skolor och friskolor. Det är demografin som orsakar detta, det är inte friskolor.

Det sägerutbildningsminister Jan Björklund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".