Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

LRF vill stoppa bärplockarnas läger i skogen

Uppdaterat fredag 9 augusti 2013 kl 15.02
Publicerat torsdag 8 augusti 2013 kl 13.00
"Vi vill också pröva systemet"
(3:45 min)
Lägerområdet där bulgarerna bor. Foto: Pernilla Wahlman / SCANPIX

Bärplockningssäsongen är här och många EU-medborgare kommer till Sverige för att arbeta. De flesta slår läger direkt i skogen och det aktualiserar frågan om hur allemansrätten egentligen ska tolkas. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, driver en kampanj för att försvara markägarnas intresse och lovar ekonomisk stöd om de vill avhysa bärplockarna från sin mark, säger Björn Galant på LRF.

– Eftersom avhysningen är behäftad med en ganska stor kostnad. Man får som markägare betala 600 kronor per avhyst person, så har vi sagt att vi ekonomiskt ska gå in och hjälpa markägaren att driva en sådant här process. För vi vill också pröva systemet, säger Björn Galant ansvarig för allemansrätts- och äganderättsfrågor på LRF.

LRF vill med den här strategin få till en ändring på regelverket som ska göra det möjligt för markägarna att avhysa folk från deras skog med omedelbar verkan och utan högre kostnader. Något som i dag tar flera veckor och som sagt kostar mycket pengar. Men LRF:s första försök misslyckades eftersom i den markägarens skog hade man slagit upp ett läger med 170 personer.

– Ja, det var för stort, och det är precis vad vi tycker visar att verkligheten har sprungit om lagen. För det blir helt enkelt så otrolig dyrt för en markägare att få bort olaglig verksamhet från sin egen mark. Det är där det visar sig att dagens regelverk fungerar inte längre, säger Björn Galant på LRF.

Hans kollega Jan Thorén, LRF:s ordförande i Gävleborg, anser att allemansrätten tillåter människor att gå, cykla, rida eller campa i ett eller ett par dagar på annans mark. Men blir det många som slår läger under en lång period, då är det en annan sak, säger han.

– Är det längre tider då är det långt utöver vad lagen tillåter, och i det här fallet är det inte någon enstaka människa. Det kan vara hundra eller tvåhundra människor i ett läger. Och det är väldigt enkel att sammanfatta det: det är ockupation, säger Jan Thorén.

När skogsbolaget Stora Enso ville avhysa bulgarer som hade inrättat ett läger nära Mehedeby i Uppsala län, delade bolaget först ut broschyrer på olika språk för att informera dem om allemansrätten. Samtidigt ansökte Stora Enso om avhysning hos Kronofogden. Charlotte Brodén, Stora Enso informationschef säger att bolaget har gjort det vid ett par tillfällen:

– Det vi gör när vi får veta att det finns ett läger. Steg ett är att vi informerar bärplockarna om vad som gäller enligt allemansrätten. Processen tar sin lilla tid. I ett fall för några veckor sedan så ansökte vi till Kronofogdemyndigheten, men då hann bärplockarna flytta på sig innan ärendet behandlades vidare)), säger Charlotte Brodén.

Många markägare har tagit saken i egna händer och byggt väghinder av stora stenblock på deras skogsvägar. Något som verkar ha varit effektivt och som inte är olagligt, säger Jan Thorén.

– Jag känner till att inför den säsongen så har man alltså på visa områden förberett eller förebyggt genom att man helt enkelt blockerar skogsvägarna. Och det har den som äger vägen full rätt att göra så länge inte finns ett statlig bidrag på vägen, säger han.

Zlatko ifrån Bulgarien är en av bärplockarna som kom till Sverige för att jobba så mycket som möjligt. SR International intervjuade honom för några dagar sedan, och han säger att han förstår att markägarna kan bli arga.

– Det är normalt att markägarna blir arga när de övernattar eller plockar bär på deras mark. Vissa kommer och skriker och då brukar vi bara gå vidare, säger han.

Han säger också att det inte har hänt ofta, men att de lämnar platsen om markägaren kräver det.

Bärplockarstatistik

2013:

Totalt antal inkomna ansökningar: 6509
Totalt antal avgjorda ärenden: 5258
Totalt antal beviljade ärenden hittills: 6198
Totalt antal avslagna ärenden: 311

Hela året 2012:

Totalt antal inkomna ansökningar: 5807
Varav beviljade: 5762
Länder: Thailand

Notera att för arbetstagare från länder utanför EU krävs ett arbetstillstånd för att komma till Sverige. Ska personen arbeta i Sverige längre än tre månader behövs även ett uppehållstillstånd.

Reglerna för bärplockare gäller inte EU-medborgare. De omfattas av den fria rörligheten inom EU och behöver därför inte något uppehålls- eller arbetstillstånd.

Det innebär att Migrationsverket inte kan kontrollera anställningsvillkoren för de bärplockare som kommer från EU-länder.

EU-medborgare har rätt att vistas och arbeta i Sverige i upp till tre månader utan att registrera sin uppehållsrätt.

Källa: Migrationsverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".