Nabila Abdu Fattah (till v.) och Foujan Rouzbeh hijabupprop. Foto: Karin Wettre/Sveriges Radio

"Muslimska kvinnor är en ytterst utsatt grupp"

"Beslöjade kvinnor ytterst utsatta"
3:15 min

Det uppmärksammade Hijabuppropet i måndags var inte bara nåt som varade en dag. Initiativtagarna har nu träffat justitieministern och ställt krav på åtgärder som ska garantera muslimska kvinnors säkerhet och rätt till att klä sig som de vill. Foujan Rouzbeh, en av dem bakom uppropet, tycker att det nu gjorts något konkret för arbeta förebyggande mot den här typen av hatbrott.

– Vi upplever det som att det inte görs tillräckligt, eller: vi upplever att det inte görs någonting. Annars hade vi inte behövt kalla till det här uppropet eller att hon hade behövt kalla till det här mötet. Utan vi ser det som att det finns väldigt mycket mer att göra, säger Foujan Rouzbeh.

Anledningen till uppropet var nyheten om att en gravid kvinna fått sin hijab avsliten och sitt huvud dunkat i en bil. Något som fick mängder av kvinnor att stå upp för rätten att se ut som man vill – genom att bära slöja för en dag. Och för att något konkret nu ska hända föreslår hijabuppropet att regeringen går ut och börjar jobba med frågan så fort som möjligt, säger Foujan Rouzbeh.

– Vi har ett problem kring strukturell diskriminering. Och de beslöjade svenska muslimska kvinnorna är en ytterst utsatt grupp och att de är angripna från flera olika håll. Sen så vill vi att man tillsätter en kommission och att man börjar titta på det här problemet på allvar. Att man börjar utreda det och utifrån det arbetet börjar vidta åtgärder för att jobba preventivt mot det här problemet och också för att stärka lagar och regelverk när hatbrottet väl inträffat, säger hon.

Justitieminister Beatrice Ask säger att regeringen har satt igång en del åtgärder och att nya är på väg. Det finns en kartläggning om hatbrott gjort av Brottsförebyggande rådet, Brå, men att det är viktigt att ta intryck av hijabuppropets synpunkter, säger hon till P4 Stockholm. Och att snart FN ska ta upp frågan.

– Jag tycker att de gav mer kunskap på området och det är viktigt. Det kommer att diskuteras i FN de här frågorna inom en snart framtid och i den diskussionen så finns med bilagor från olika organisationer med synpunkter. Det finns anledning att återkomma vad som kan tänkas behövas göras mer, anser justitieminister Beatrice Ask.

Men åsikterna om att bära slöja går isär. Motsatta röster menar att slöjan är en del av det förtryck som muslimska kvinnor utsätts för varje dag, och de är emot Hijabuppropet eftersom de anser att man spelar de konservativa muslimerna i händerna. Så tycker till exempel Mariam Taheri, ordförande för Malmösektionen av Glöm aldrig Pela och Fadime. Slöjan har förlorat sitt värde som en fri religiös symbol, säger hon till P4 Radio Malmöhus.

– Vi har fler och fler beslöjade kvinnor i Sverige bara för att de försvaras av vissa politiker. Jag ser det som ett röstfiske som gynnar både islamisterna och de som har tagit initiativet. Man ska ta avstånd från våldet, men det ska man inte göra genom att försvara slöjan, säger Mariam Taheri till Nyheter P4 Radio Malmöhus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".