Harpsund i augusti förra året. Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Budgetmangling som sätter tonen för valet 2014

"Viktigt för alliansen att ha en enad front"
6:15 min

Den 18 september ska regeringen lämna sin budgetproposition till riksdagen - mandatperiodens sista. Och när alliansens fyra partier nu börjar förhandla om innehållet i budgeten, kastar redan valåret 2014 sin långa skugga över Harpsund, där förhandlingarna äger rum.

– Jag tror nog att man kan säga att om inte förr, så är budgeten starten på valrörelsen. Vårbudgeten finns också naturligtvis, men det är det här som är valbudgeten, som också lite sätter tonen i valrörelsen, säger Jonas Hinnfors som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är på herrgården Harpsund i Södermanland som regeringen samlas så här års, dels för att hålla sin traditionella kräftskiva efter sommaren, men framför allt för att börja förhandla om budgeten för nästkommande år.

De senaste veckorna har alla fyra borgerliga partiledare presenterat sina partiers prioriteringar inför förhandlingarna. Folkpartiet har lyft fram högre lärarlöner, och ett nytt lärlingssystem. Centern vill se insatser för småföretagen, bland annat att de ska slippa betala för den andra veckan om en anställd är sjuk, och Kristdemokraterna prioriterar sänkt pensionärsskatt och minskade barngrupper i förskolan. Moderaterna å sin sida har pekat ut det femte jobbskatteavdraget som den viktigaste reformen.

Det brukar sägas om alliansens budgetförhandlingar att fyra partier diskuterar i några veckor, och sedan är det ändå moderate finansministern Anders Borg som bestämmer. Men just för att det är ett valår, och att flera av alliansens småpartier ligger så dåligt till i opinionen, kommer särskild vikt läggas vid att allas hjärtefrågor ska finnas med, tror Malena Rosén Sundström, statsvetare vid Lunds universitet.

– Det tror jag absolut. För samtidigt som Moderaterna är det stora dominerande partiet, så är det väldigt viktigt för alliansen att fortsätta ha en enad front. Och då vill det till att småpartierna också får in några av sina käpphästar i budgeten. Nu har till exempel både Annie Lööf och Jan Björklund tryckt väldigt mycket på vikten av att utveckla ett lärlingssystem. Och i och med att vi har två av partierna som prioriterar detta så är det någonting som vi skulle kunna förvänta oss se ökade anslag för i budgeten, säger hon.

Konjunkturinstitutet (KI), den myndighet som gör ekonomiska prognoser för regeringen, har bedömt att reformutrymmet - de pengar som finns i budgeten för extra satsningar - är mycket begränsat. Om regeringen ska klara statens så kallade överskottsmål (att överskottet i statens finanser ska vara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel), är reformutrymmet bara sex miljarder kronor fram till 2017, enligt KI.

Men redan långt innan finansminister Anders Borg lämnar besked i frågan under fredagen har det stått klart att regeringen kommer att lägga mycket mer pengar i budgetsatsningar nästa år. De extra satsningarna behövs för att ge energi till den svenska ekonomin, har han sagt tidigare.

Bara att genomföra det femte jobbskatteavdraget, vilket är nu möjligt efter att Sverigedemokraterna gett upp sitt motstånd, kommer att kosta tolv miljarder. Det här var ett av alliansregeringens vallöften 2010, och att Moderaterna lyfter upp det som sin högst prioriterade fråga har strategiska orsaker, säger Malena Rosén Sundström.

– Det är klart att om man ska få väljarnas förtroende igen så är det viktigt att visa att man faktiskt har gjort det man sa att man skulle göra. Så på så sätt kan man säga att det är en smart strategi att flagga lite extra för att "se, vi har uppfyllt våra löften", säger hon. 

Professor Jonas Hinnfors menar också att det här är ett sätt att signalera för väljarna att den idé som tog alliansen till valseger både 2006 och 2010 fortfarande lever: det vill säga arbetslinjen. Att det ska löna sig att arbeta, och att sänkt skatt på arbete leder till nya jobb.

Men arbetslösheten har bitit sig fast i Sverige, och mycket av den senaste tidens politiska debatt har också handlat om vidgade ekonomiska klyftor, och om brister i skolan och vården. Och därför är det långtifrån säkert att det blir en valvinnande strategi den här gången, säger Malena Rosén Sundström.

– Just de här ökade klyftorna och att det finns en missnöje med välfärden, gör ju att det inte är en solklar valvinnare att prioritera skattesänkningar i det här läget. Utan det kommer nog vara ett val där vi ser jobbfrågan över lag, men också välfärdsfrågor - skola och omsorg - få en hög prioritering, säger Malena Rosén Sundström, som är statsvetare och universitetslektor vid Lunds universitet.

Den huvudsakliga kritiken från Socialdemokraterna har inte handlat om att regeringen nu spenderar mer pengar än vad man har. Partiet har istället vänt sig mot att det mesta verkar gå till skattesänkningar. Pengarna behövs för att investera i skolan och högskolan, bättre matchning på arbetsmarknaden och mer infrastruktur och bostäder, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson.

Ändå har partiledaren Stefan Löfven gjort klart att man inte kommer att riva upp det femte jobbskatteavdraget, om regeringen nu genomför det nästa år - något som kritiserats internt i partiet.

Och om utmaningen för alliansen är att pumpa nytt liv i sin "arbetslinje", så är det viktiga för Löfven och Socialdemokraterna att både klara balansgången mellan höger och vänster och att skapa trovärdighet, säger professor Jonas Hinnfors.

– Regeringen talar om ett lärlingsprojekt, det gör Socialdemokraterna också. Regeringen satsar på skolan, det vill S göra också. I frågan om friskolorna och vinstintresset har man i någon mening närmat sig varandra. Så där är utmaningen att visa att man är ett ideologiskt tydligt alternativ, utan att man för den skull blir ett slags tacksamt vänsterspöke för alliansen. Man får alltså inte hamna alldeles för nära Vänsterpartiet heller. Så det är en balansgång där. Man måste vara det trovärdiga mittenalternativet egentligen, som är mer kompentent och som klarar ekonomi och sysselsättning på ett sätt som man vill visa att alliansen inte har klarat, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".