Foto: Christine Olsson/Scanpix.

Systemet med remitteringar bör ses över

Lika stort som biståndet eller större
4:07 min

Krångliga, knepiga och kostsamma. Så beskriver migranter systemet med remitteringar - alltså när man skickar pengar till sina hemländer. Nu vill regeringen och banksektorn ändra på det. Men vägen dit har varit lång och kritiken från de drabbade hård.

– Jag tror att det största problemet det är liksom att det är väldigt krångligt, det kräver mycket identifiering.

– Det kostar väldigt mycket och sen är det ett stort problem när det kommer folk utan identitet och kunna få bankkonto.

– Att det anses att de pengarna som jag skickar bidrar till terrorism det blir jag ledsen, säger Yasin Ahmed, Fatma Mohamud och Saif Omar, som alla deltog i ett seminarium om remitteringar som regeringskansliet nyligen arrangerade.

Kritikerna av systemet med remitteringar menar att transfereringskostnaderna måste minska, och så att det ska bli möjligt att jämföra kostnaderna. Samt att processen för nyanlända att få identitetshandlingar måste förenklas så att de kan öppna ett bankkonto så fort som möjligt.

Världsbanken har räknat fram att omkring 400 miljarder dollar remitteras  årligen från den rika världen till de fattiga länderna. Och enligt uppgifter från finansdepartementet så remitteras omkring 750 miljoner kronor årligen från Sverige till olika länder. Men de siffrorna är från 2002, och det visar vilket ljumt intresse myndigheterna hittills haft för den här frågan, säger Veronica Nordlund, programansvarig för Migration och Integration på tankesmedjan Global Utmaning, som nyligen publicerade en studie om de brister och svårigheter som man bemöter för att skicka pengar till vissa länder.

– Vi tycker att det faktum att Sverige inte har publicerat nya data på remitteringar sedan 2002 är ett tecken på att vi inte inser potentialen i remitteringarna. Det är inte rimligt att Sveriges remitteringsnivå var ett bråkdel från Norge och Danmark. Vi vet att det inte stämmer, säger Veronica Nordlund på Global utmaning.

Det offentliga biståndet borde kunna kompletteras och förstärkas av remitteringarna. Som också har utvecklingseffekter i hemländerna, menar hon. Nu gäller det att Sverige tar hänsyn till de transnationella banden. Det är inte negativt att hjälpa sina släktingar och vänner i nöden när det behövs, säger Veronica Nordlund.

– Jag tror att det transnationella perspektivet som vi pratar om, har fastnat i den akademiska världen och glöms bort i politiken. Och jag tror att vi har rätt lätt att associera familjeband som väldigt negativt som kanske förhindrar integrationen, istället för att se vilka enorma resurser som finns där inne, säger Veronica Nordlund, programansvarig för Migration och Integration på tankesmedjan Global Utmaning.

Olika representanter från bankväsendet efterfrågar också förenklade system för ID-handlingar, gemensamma tolkningar av regelverket för banker och transfereringsföretag och inte minst förbättrad infrastruktur i mottagarländerna. Man ser potentialen för nya affärer och vinster  med de förändringarna.

Vid seminariet medverkade också statsråden Gunilla Carlsson,  Birgitta Ohlsson och Tobias Billström. De tre ministrarna pekade på de svårigheter och problem som finns och erkände att man inte har insett vilket potential det finns i remitteringar och att det krävs flera insatser. Migrationsminister Tobias Billström säger att regeringen är beredd att ta itu med det och har startat en process för att öka kunskapen och underlätta remitteringar.

– Nästa steg är ju att fortsätta dels  kunskapsökande, att ta reda på mer. Vilka grupper som är som skickar  pengarna? Vad används pengarna till? Och sedan naturligtvis också att börja diskutera de frågor som lyftes under seminariet. Till exempel då betalmöjligheterna och möjligheten att överföra pengar via konto men också undersöka  andra betalningsvägar och hur de fungerar, säger migrationsminister Tobias Billström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".