Göran Ericsson har lång erfarenhet av att utrusta älgar med GPS-sändare. Foto: David Zimmer P4 Norrbotten.

Obefogade larmrapporter när älgjakten har startat

"Vi har nog aldrig haft så många stora däggdjur"
2:17 min

I måndags gick startskottet för älgjakten. Det finns gott om älg i hela landet, men på vissa ställen som t.ex. på Öland har många älgkalvar dött. Detta har gett upphov till en del larmrapporter. Men älgforskaren Göran Ericsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med andra viltforskare tonar ner larmrapporterna.

--Man kan säga att det är nog minst tre olika förklaringar som vi jobbar med för att se om de stämmer. På Öland tror vi i dagsläget att det är en kombination av ett varmare klimat och att det faktiskt inte finns så mycket mat som är lämplig för älgarna på Öland, säger han.

Han förkastar de alarmerande röster som höjs om massdöd på vilt. Det finns ca en halv miljon älgar i hela landet, enligt Göran Ericsson. Och de 300 000 jägare som har jaktlicens har rätt att skjuta ca 100 000 älgar i år. Att det finns så gott om älg beror på en medveten politik som håller på att återställa balansen mellan de olika djurstammarna, säger han.

-- Det som har hänt är en unik situation. Egentligen, på 200 år, så har vi både beskogat Sverige, efter att alla skogar varit nerhuggna, och vi har haft en lagstiftning som fokuserat på att få tillbaka de vilda däggdjuren och fåglarna. Och i dagsläget så har vi nog aldrig haft så många stora däggdjur eller växtätare, säger han.

Men det kan finnas problem i framtiden, säger Göran Ericsson. Det kommer att påverka människor negativt när man sannolikt ska få sällskap av olika djur inne i städerna. Något som man kanske måste vänja sig vid, säger Göran Ericsson:

– Det positiva är att djuren kommer närmare där vi bor i våra stadsnära miljöer, så få man värdera om det är en bra eller dålig sak. Men sett 50 år framåt kommer djuren att fortsätta flytta in i staden)), säger han.

Göran Ericsson och andra viltforskare tycker att det krävs att man håller koll på hur olika djurstammar mår för att undvika onödiga larmrapporter.

– Det här är miljöövervakningsfragor för att hålla koll på hur miljön mår. Och vet vi hur många djur som dör och vad de dör av då har vi bra koll på miljön. På samma sätt som att vi mäter miljögifter måste vi kunna räkna och hålla koll på vilda djuren men också ha en veterinärmedicinsk kompetens kopplad till den ekologiska biten så vi vet när det är ett problem. Det vi bedömer är att idag kan vi inte sätta larmen i relation till verkligheten där ute.

Det säger älgforskaren Göran Ericsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".