Magnus Edin, Svenska Kyrkans valgeneral framför Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. Den 15 september är det kyrkoval. Foto:Erik Mårtensson/SCANPIX

Svenska kyrkan mobiliserar inför kyrkovalspurt

"Det väldigt tydligt att nu är det kyrkoval"
3:48 min

Kyrkovalsloppis i Tranås, kandidatutfrågning i Örebro och drop-in-dop i Falun. På olika håll i Sverige försöker Svenska Kyrkan nu mobilisera inför kyrkovalet nästa söndag. Trots att uppmärksamheten är försvinnande liten jämfört med andra val, så börjar det nu märkas att kyrkovalet närmar sig, säger Svenska kyrkans valgeneral Magnus Edin.

– Uppsala stift har målat om sina tjänstebilar så att de har precis samma färg som röstkorten, så var de än befinner sig inom stiftet så syns det väldigt tydligt att nu är det kyrkoval. Jag vet att de på andra håll kör små filmer i butiks-TV, så när man står och väntar på att få betala i kassan så kan man se information om kyrkovalet, säger Magnus Edin.

Och framför allt har Svenska kyrkan nu skickat ut sina djupt rosafärgade röstkort till alla 5,5 miljoner medlemmar som har rätt att rösta - färgen är noga vald för att märkas bland reklamutskicken.

Vid kyrkovalet 2009 låg valdeltagandet på 11,8 procent, bara lite mer än var tionde röstberättigad tog alltså chansen att rösta, men nu hoppas valgeneralen Magnus Edin på en ökning. Det är inte i många andra länder som alla medlemmar i ett trossamfund - även de helt passiva - bjuds in att delta på det här sättet, konstaterar han.

– Svenska kyrkans valsystem är betydligt mer likt det allmänna valsystemet i Sverige än det är likt andra kyrkors valsystem, vare sig man tittar nationellt eller internationellt.

Känner du till något annat land där man har ett liknande system?

- Det som ligger närmast egentligen är både den norska och den finländska kyrkan. De här tre kyrkorna avviker från det som förekommer i resten av världen i stort sett.

Under århundraden har banden mellan stat och kyrka varit tät, konstaterar han, och det arvet lever vidare i kyrkovalet, även efter att Svenska Kyrkan skiljdes från staten år 2000 och blev ett trossamfund bland andra.

Sammanlagt är det 717 direkta val som äger rum den 15 september - ett av dem är till kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, 13 av dem gäller val till Sveriges alla 13 stift. Resten är lokala val, till fullmäktige i den egna församlingen.

Mycket av valsystemet liknar alltså andra allmänna val. Men en del skiljer också. I kyrkovalet får man börja rösta från 16 års ålder. Man röstar på så kallade nomineringsgrupper istället för på partier. Och så kan man bara rösta på den nomineringsgrupp som registrerat sig i respektive val. I många församlingar finns bara en enda nomineringsgrupp att rösta på, ofta handlar det då om en sorts samlingslista.

Varför ska då rösta över huvud taget?

– I de fallen blir det ett renodlat personval, där man kan rösta på de kandidater som man tycker är bäst, och att på det sättet försöka påverka hur det beslutande organet ser ut, säger Magnus Edin.

Tre namn kan man kryssa för på varje valsedel.

Och kritiken att kyrkomötet styrs av partipolitik tar han med ro. De flesta av de nomineringsgrupper som man kan rösta på är nämligen nära knutna till något av de politiska partierna. 195 av de 251 ledamöterna i kyrkomötet tillhör den typen av "partipolitisk" nomineringsgrupp.

– Det är väljarna som bestämmer vilka ledamöter man vill ha i kyrkomötet. Om det är från grupp A eller grupp B. Det är ingenting som är reglerat, och sagt att "du får ställa upp, men du får inte ställa upp". Utan det är väldigt öppet vilka som vill ställa upp, och sedan är det väljarna som bestämmer vilka som till syvende och sist blir invalda, säger Magnus Edin, Svenska kyrkans projektledare för kyrkovalet.

Kritik mot partipolitisk dominans i kyrkovalet

En person rösta i Maria Magdalenas församling på Södermalm. Foto: Dan Hansson/SCANPIX

#text=5638829# som får rösta. Men kyrkovalet brottas med lågt valdeltagande, och en återkommande kritik mot att de politiska partierna har så stort inflytande i kyrkan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".