Röstning i Maria Magdalenas församling på Södermalm i Stockholm vid kyrkovalet 2009. Foto: Dan Hansson/SCANPIX

Kritik mot partipolitisk dominans i kyrkovalet

"Det finns ingen socialdemokratisk kristendom"
5:12 min

Om exakt en vecka avgörs Sveriges glömda val. Då har fem och en halv miljon medlemmar i Svenska Kyrkan möjlighet att rösta fram sina representanter, både lokalt och till kyrkomötet nationellt. Men kyrkovalet brottas med lågt valdeltagande, och en återkommande kritik mot att de politiska partierna har så stort inflytande i kyrkan.

– Som det är idag domineras kyrkomötet av politiska partier. Det är väldigt, väldigt konstigt. Det finns ju ingen socialdemokratisk kristendom eller ingen moderat eller centerpartistisk kristendom. När jag pratar med mina internationella vänner så skrattar de åt det här systemet, säger Karl-Erik Tysk, tidigare kyrkoherde i Ovansjö i Gästrikland.

Den tredje söndagen i september, vart fjärde år, röstar medlemmar i Svenska Kyrkan fram sina representanter, lokalt i församlingen eller pastoraten, regionalt till det av landets 13 stift där man bor, och nationellt till kyrkomötet, som är Svenska Kyrkans högsta beslutande organ.

I kyrkovalet röstar man inte på politiska partier, utan på så kallade nomineringsgrupper. De flesta är kopplade till de politiska partierna, men några är opolitiska.  Nomineringsgruppen "Frimodig kyrka" till exempel har som främsta mål att få bort det politiska inflytandet över kyrkan. Det är en kvarleva från statskyrkans tid, menar de. Varför ska Svenska Kyrkan styras av politiska partier när inget annat trossamfund gör det?

Men anknytningen till de politiska partierna är en styrka, menar Lars Stjernkvist, tidigare socialdemokratisk partisekreterare och nu kommunalråd i Norrköping och också kyrkopolitiker. På det här sättet blir de kyrkliga frågorna en del av den övriga samhällsdebatten, och dessutom finns det politiska dimensioner även i frågor som gäller kyrkans framtid och vägval, tycker han.

– Oavsett om vi kandiderar som politiskt parti eller inte så är det så att när vi väl blir invalda, så kommer vi formera oss i politiska partier. Därför att de frågor som vi ska ta ställning till inom kyrkan, många av dem är väldigt politiska. När vi ska ta ställning i arbetsgivarfrågor, i frågan om kvinnliga präster, synen på homosexualitet, synen på kyrkans diakoni, vad du vill, så hamnar du i diskussioner som liknar andra politiska diskussioner, säger Karl-Erik Tysk.

Men flera av partierna har ändå valt att inte ställa upp under sina partinamn i kyrkovalet. Istället har det bildats närbesläktade nomineringsgrupper. Här finns "Kristdemokrater i Svenska Kyrkan", "Miljöpartister i Svenska kyrkan", "Vänstern i Svenska Kyrkan" och "Fria Liberaler i Svenska Kyrkan". Förra året beslutade Moderaterna att hoppa av kyrkovalet, och istället bildades nomineringsgruppen "Borgerligt alternativ". Det har varit ett sätt att dra en gräns mellan partipolitiken och de kyrkliga frågorna.

Men Lars Stjernkvist från Socialdemokraterna gillar inte den här utvecklingen.

– Fler och fler uppträder under beteckningar som är lite diffusa. Och det tycker jag är olyckligt. Jag vill ha en öppen kyrka, jag vill att de som kandiderar till kyrkan också ska vara tydliga med vilka värderingar de har.

Den här gången är det bara Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna som ställer upp under sina vanliga partinamn.

Men kritiken mot dagens kyrkoval - stora allmänna val som alla medlemmar kan vara med och rösta i - handlar också om att de är väldigt dyra. Det förra valet, 2009, kostade 145 miljoner kronor - pengar som skulle kunna användas mycket bättre, säger tidigare kyrkoherden Karl-Erik Tysk.

– Man skulle kunna använda de här pengarna i det diakonala arbetet istället för att satsa så mycket på sånt här, som aldrig har resulterat i att människor deltar. Tänk om det röstade 10 procent i riksdagsvalet, då skulle politikerna bli förskräckta.

Den höga kostnaden blir extra besvärande eftersom det är så få av dem som har rätt att rösta, som faktiskt också gör det, menar Karl-Erik Tysk. I kyrkovalet 2009 låg valdeltagandet på 11,8 procent. Karl-Erik Tysk tycker att man istället borde införa ett system med en så kallad kyrkostämma i varje församling i anslutning till en högmässa en söndag. Där kunde kyrkans representanter väljas fram, säger han.

Socialdemokraternas Lars Stjernkvist tycker också att det låga valdeltagandet är ett stort problem. Men svaret på att få går och röstar kan knappast vara att man avskaffar kyrkovalet, säger han. Istället borde alla krafter jobba för att göra valet intressant.

– Ska vi ha församlingar i glesbygd eller inte? Ska vi har religionsdialog eller inte? När vi kommer in på den typen av frågor som faktiskt berör människor, också människor som i och för sig inte varje söndag går i kyrkan. Ja, det är då vi får upp valdeltagandet, säger Lars Stjernkvist, socialdemokratisk kyrkopolitiker.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".