1 av 3
La Moneda i lågor efter militärnas attack mot presidentpalatset. AP Photo/Alberto Bravo.
2 av 3
Rolf Bengtsson blev andra ambassadsekreterare efter militärernas statskupp. Foto:Rolf Bengtsson.
3 av 3
Jose Riquelme kom som flykting till Sverige 1974.Foto: Alberico Lecchini. SR International.

Chilenare glömmer aldrig kuppen för 40 år sedan

"Det fanns redan utplacerade kulsprutor som siktade mot oss"
7:02 min

"Salvador Allende är död. Han störtades med våld av högerkrafterna. I morgon går vi till val i en fri demokrati. Det är ett privilegium." Så sa statsminister Olof Palme när han talade till det svenska folket efter statskuppen i Chile. 40 år senare träffar vi två personer i Sverige som spelade olika roller under denna dramatiska tid.

José Riquelme är lärare, men i början av 70-talet var han borgmästare i kommunen Caupolican i O'Higgins-provinsen i Chile. Han var en av de tusentals chilenare som kom som flykting till Sverige. Vi träffas i en park i Stockholm. Han minns den dagen när han tittade ut ur stadshusets fönster och såg hur militärerna omringade byggnaden.

– När jag tittade ut genom balkongfönstret fanns det redan utplacerade kulsprutor som siktade mot oss. Det som jag minns och som fortfarande gör ont och plågar mig mer än den fysiska skadorna, är att den som anhöll mig, slog mig, och tryckte mig mot väggen och stal mina ägodelar var en gammal kompis från skolan och som tidigare var medlem i socialistpartiet från min region, berättar José Riquelme.

Rolf Bengtsson, numera pensionär, kom till Chile som volontär för att jobba på det chilenska universitetet 1972. Men statskuppen ledde till en oväntad förändring i hans liv. Den dåvarande ambassadören Harald Edelstam beslutade att några svenskar som befann sig i Chile skulle anställas som ambassadpersonal. Rolf Bengtsson blev då andre ambassadsekreterare med ansvar att skydda det kubanska konsulatet som Harald Edelstam hade tagit över efter att personalen där där fått fly sen de attackerats av militärerna. Det var en av de många byggnader som fick ta emot hundratals flyktingar med den svenska flaggan i topp, berättar Rolf Bengtsson.

– Succesivt fylldes de här husen upp med skyddssökande. Det var en fruktansvärd upplevelse, för om man hade anat och sett riskerna att det här skulle kunna inträffa...Så det kändes i högsta grad naturligt att på olika sätt stödja Harald Edelstam och ambassaden för att hjälpa så många människor som möjligt som var i akut behov av hjälp, säger Rolf Bengtsson.

Det var många dramatiska stunder som han och flyktingarna upplevde på den tiden han bodde på det gamla kubanska konsulatet. Men en händelse fäste sig speciellt i hans minne, säger han.

-- Nån gång i mars månad -74 då sitter jag i det stora huset och äter lunch med de människor som finns i huset - det kan ha varit ca 50 personer  - så får vi plötsligt se att det bara väller in soldater in på vår gård. Och det blir panik inne i huset där. Och vad gör jag då? Då tog jag ett par djupa andetag och så gick jag ut och skrek åt chefen för militärpatrullen att detta är svenska ambassaden ochatt det är fullständigt oacceptabelt att ni går in här. Jag ber er att omedelbart lämna området! Och det accepterade den här militärbefälhavaren, och så ville han få en förteckning om vilka människor som befann sig där i huset. Men det fick han inte. Det var en skräckupplevelse, berättar Rolf Bengtsson.

Sveriges Television hade då reportern Jan Sandkvist på plats i Chile och han följde utvecklingen under dessa dagar. Han intervjuade flera gånger ambassadören Harald Edelstam. Under ett tillfälle träffade Sandkvist Edelstam på gatan efter att denne hade haft ett möte med militärerna. Och ambassadörens svar på frågan om hans roll mitt i kaoset är att med beslutsamhet som diplomat hålla fast vid sitt uppdrag.

– Jag tycker att det är viktigt att åtminstone någon av de sextio utländska representanter som finns i Santiago säger sin mening och på ett bestämt och kraftigt sätt talar med pressen och med regeringen och framhåller hur ett europeisk land ser på situationen här, sa då Harald Edelstam.

José Riquelme berättar att hans asylansökan behandlades av Harald Edelstam innan ambassadören tvingades lämna landet sen  Pinochets diktatur förklarat  honom "persona non grata". Efter en tid sattes Riquelme i husarrest. Likväl kunde han fly, och efter en slingrig och hemlig väg kördes han till flygplatsen i Santiago där han träffade den svenske affärsattachén Martin Wilkens, som ordnade alla papper för hans resa.

När han kom till Sverige bodde han först i ett flyktingläger i Alvesta. Han och de andra flyktingarna trodde inte att Pinochet skulle sitta vid makten mer än tre år. Men han hade fel. Med tiden kom nya barn i familjen och José Riquelme arbetade med diverse jobb tills han fick börja som spanskalärare på en skola. Han bosatte sig i Åkersberga och efter en separation bildade han en ny familj och har fortsatt  arbeta som lärare trots att han är 73 år gammal och pensionär sedan länge.

Och om sina landsmän och deras anpassning säger han att även om det förstås fanns svårigheter i början så har den stora majoriteten latinamerikaner lyckats väl i det svenska samhället. Men han har fortfarande en dröm. Att bosätta sig i Chile i den närmaste framtiden.

– Nästa år börjar vårt projekt. Vi ska bosätta oss under sex månader eller ett år, men det beror på hur pass mycket min fru orkar. Eftersom hon kommer att känna lika som jag: barnbarnen binder oss vid Sverige!

Fakta om statskuppen i Chile

Under början av 1970-talet leddes Chile av presidenten Salvador Allende, som börjat bygga upp ett socialistiskt samhälle i landet. Den 11 september 1973 störtades Allende genom en militärkupp ledd av general Augusto Pinochet, som lät utse sig själv till president.

Därefter inleddes en omfattande jakt på anhängare till Allende. Tusentals dödades, försvann spårlöst, fängslades och torterades. Alla organisationer som inte lydde under militären förbjöds, förutom kyrkan. Tiotusentals chilenare flydde, bland annat till Sverige som sedan militärkuppen har tagit emot omkring 25 000 chilenare enligt Migrationsverket.

I dag beräknas det bo ungefär 50 000 med chilensk bakgrund (första och andra generationens invandrare) i Sverige.

Källa: Nationalencyklopedin, Migrationsverket, SCB

FAKTA OM HARALD EDELSTAM:

Gustaf Harald Edelstam, född 17 mars 1913 i Stockholm, död 16 april 1989, var en svensk diplomat och ambassadör. Edelstam visade under sin diplomatiska karriär stort engagemang i kampen för de mänskliga rättigheterna och för sitt mod och civilkurage när det gällde att rädda människoliv från brutala diktaturer. Hans okonventionella arbetsmetoder som ambassadör uppskattades inte alltid av hans chefer på utrikesförvaltningen.

Edelstam är mest känd för att ha räddat livet på, och skyddat ett stort antal oppositionella efter militärkuppen i Chile 1973. Det var där han blev känd som "1970-talets Raoul Wallenberg". Men det var efter att ha räddat hundratals norska motståndsmän och judar under andra världskriget som han fick namnet "Svarta nejlikan".

P3 Dokumentär

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".