Nomineringsgrupperna som får mandat i kyrkomötet får inflytande över bland annat hur kyrkan ska arbeta med bistånd och klimatfrågor. Foto: Scanpix.

Otydliga vallöften försvårar inför kyrkovalet

"Jag tror att det är för svårt att veta man vad röstar på."
2:41 min

I kyrkovalet på söndag kämpar fler än ett dussin så kallade nomineringsgrupper för att få mandat i kyrkans motsvarighet till riksdagen, kyrkomötet. Men vad vill grupperna egentligen förändra? Lennart Lundberg, reporter på Kyrkans Tidning, menar att det kan vara svårt för väljarna att urskilja.

– Jag tror att det är en anledning att många medlemmar inte röstar, för det är svårt att veta vad ska jag rösta på? Vad skiljer det sig vad jag röstar på? Även lokalt så kan det vara svårt. De kallar sig också saker som "Bered en väg för Herren" eller "Aktiv församling". De har gruppbeteckningar som gör det svårt att veta vad de står för, säger Lennart Lundberg, reporter på Kyrkans Tidning.

De nomineringsgrupper som slutligen får mandat i kyrkomötet har makt att påverka övergripande beslut som hur din kyrkoavgift ska användas, men även hur kyrkan ska arbeta med biståndsfrågor och klimatfrågor, eller vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. Vissa nomineringsgrupper är politiskt bundna som exempelvis Socialdemokraterna eller den moderata gruppen Borgerligt alternativ, medan andra är politiskt oberoende som Frimodig Kyrka eller Öppen Kyrka. Och även om nomineringsgrupperna inte följer samma blockuppdelning som i riksdagen så liknar gruppernas värderingar sina partipolitiska motsvarigheter, menar Lennart Lundberg.

– Alla har ju sina hjärtefrågor men tar man till exempel Socialdemokraterna så är det mycket allmänna frågor som de har. Alla människors lika värde, Svenska kyrkan som en öppen folkkyrka, värna jämlikhetsreformer som samkönade äktenskap. Moderaterna står ofta för friare församlingstillhörighet. De betonar ekonomifrågor och det gör de ju i andra sammanhang också, men det är inte riktigt samma grupperingar här, säger han.

En stor fråga inför årets val är just hur kyrkovalen ska genomföras i framtiden. I dag röstar man dels nationellt till kyrkomötet men också regionalt till stift och församlingar, ett valsystem som kostar ungefär 250 kr för varje person som röstar. Det är för mycket pengar tycker Centerpartiet, Frimodig Kyrka och Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Men trots det så visar en enkät som Kyrkans Tidning har gjort att det inte finns tillräckligt stöd hos kandidaterna för att det ska bli någon förändring av kyrkovalet, oavsett hur årets val går.

– Bland de kandidater som finns så är det över 70 procent som säger att det ska vara kvar. Av det kan man dra slutsatsen att oavsett hur det går i det här valet så kommer det inte bli någon förändring, säger han.

Så även om det är en stor fråga?

– Så är det bara tre nomineringsgrupper som driver förändring. Och det räcker inte, säger Lennart Lundberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".