Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ska Fredrik Reinfeldts regering lyckas med att vinna tre val i rad? Något ingen europeisk ledare lyckats med på hela 2000-talet. Just nu har oppositionen med Stefan Löfven i spetsen bättre opinionssiffror, men det har vänt till valet förr. Foto: Scanpix.

Det politiska läget ett år inför riksdagsvalet

"Ett år i svensk politik är en lång tid"
7:14 min

Nu är det bara ett år kvar till riksdagsvalet 2014. Politiskt påminner läget en del om hur det såg ut inför förra valet, med en kraftig ledning för de rödgröna partierna. Då hämtade regeringsalliansen upp underläget, och även om utgångsläget är besvärligare den här gången kan det mycket väl hända igen.

– Ett år i svensk politik är lång tid. Väljarna bestämmer sig närmare och närmare inpå valdagen. Så jag tror inte att man ska ta det som man ser i opinionsmätningarna nu som ett valresultat. Utan mycket kan hända. Och det vet vi också från förra mandatperioden. Då var läget detsamma vid den här tiden, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Inför valet 2010 hade de rödgröna partierna en kraftig ledning mycket senare in i valrörelsen, men på några månader svängde opinionen, och den borgerliga alliansen kunde sitta kvar. Vändningen har bland annat förklarats med Socialdemokraternas beslut att ingå ett valsamarbete med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet – ett samarbete som väljarna inte gillade. Vid den tiden kastade bankkrisen fortfarande sin skugga över Sverige – och även det anses ha gynnat alliansen då, med det höga förtroende finansminister Anders Borg hade och fortfarande har.

I dag skiljer det också närmare tio procentenheter i opinionsmätningarna. Väljarna är minst lika rörliga, en ny kris kan slå till när som helst. Men det är några saker som gör uppgiften svårare för den borgerliga alliansen den här gången. Bara det faktum att regeringen redan vunnit två val, talar emot ytterligare en seger, säger Toivo Sjörén, som är opinionschef på opinionsinstitutet TNS Sifo.

– För varje regering är det lite svårare att vinna nästa val, och är det den tredje gången så är det svårare. Det är inte omöjligt, det har skett tidigare. Göran Persson vann ju tre val. Och det finns exempel på det ute i Europa också. Men det är inte så vanligt. Så det är klart att det blir svårare ju längre man sitter, för då kräver också väljarna mer.

Enligt Dagens Nyheters genomgång har ingen europeisk politisk ledare vunnit tre val i rad under hela 2000-talet.

TNS Sifo ligger ett stenkast från Centralstationen i Stockholm. I ett litet konferensrum bläddrar opinionschefen Toivo Sjörén i papper med grafer och tabeller. Ett av dem visar vilket politiskt alternativ som väljarna tycker har bäst politik i olika sakfrågor. Och här har det skett några förändringar som också borde oroa alliansen.

I skolfrågan – som väljarna tycker är den viktigaste politiska frågan av alla – är det inte längre Folkpartiet som har störst förtroende, utan Socialdemokraterna. Även i sysselsättningsfrågan har de rödgröna skaffat sig ett övertag, enligt Sifo.

När det gäller frågor kring ekonomi är det fortfarande alliansens politik som tilltalar flest, men även de siffrorna gått ned. Och det här kan göra det svårare för alliansen att nå ikapp, säger Toivo Sjörén.

– Man har blivit av med några frågor, och man är inte lika stark i de frågor som man fortfarande är mycket starkare i än de rödgröna.

Och det kanske borde tala för att uppförsbacken är lite brantare för regeringen den här gången?

– Ja, så är det naturligtvis. Är man mindre entusiastisk och har färre starka frågor så är det naturligtvis en större uppförsbacke.

För Socialdemokraterna å andra sidan blir en av utmaningarna att hålla sig väl med medelklassväljarna i storstäderna – något man misslyckades med i förra valet. Den här gruppen anses viktig, eftersom den är högljudd i debatten och politiskt lättrörlig.

Och det märks redan att partiet anpassat sin politik för att inte stöta bort dem – till exempel i frågan om vinster i välfärden, säger statsvetaren Jenny Madestam.

– Det är en sådan fråga som är väldigt laddad för Socialdemokraterna speciellt. Och som man inte vill ha upp på agendan skulle jag tänka mig. För att det kan skrämma bort en del i den här gruppen som man nu försöker att attrahera.

Men annat har också förändrats på fyra år. 2009 fanns inte Sverigedemokraterna i riksdagen. Nu är de inne, och fiskar efter större inflytande. Då var det två tydliga block som stod mot varandra: alliansen mot de rödgröna. Nu har Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven gång på gång förklarat att han vill bryta upp blockpolitiken, och öppnar för en blocköverskridande regering efter valet.

Regeringsalliansen håller ihop, men med både Centerpartiet och Kristdemokraterna lika ofta under som över fyraprocentsstrecket kan det även uppstå sprickor i alliansens enade front framöver. Nu handlar det om liv eller död för de bägge partierna, och då måste de få sticka ut, säger Jenny Madestam.

– Skulle man ge ett strategiskt råd till de här småpartierna och till alliansen i sin helhet, så skulle man kanske lätta lite på tygeln nu inför valet, och låta de här småpartierna få profilera sig, och vara tydligt med det att vi går naturligtvis till val som en enhet, men samtidigt är vi öppna för alternativ och att vi vill värna våra egna profiler.

Toivo Sjörén på Sifo pekar på ytterligare en sak som gör det här valet speciellt. Knappt fyra månader före riksdagsvalet, den 25 maj, äger EU-parlamentsvalet rum, vilket inte bara innebär att valrörelsen nästa år blir väldigt lång.

– Lyckas man väldigt väl är det nog ett bra startläge i valrörelsen trots allt. Inte minst för valarbetarna. Det finns en psykologisk funktion av att lyckas väl eller dåligt i EU-valet.

Men det som till syvende och sist kommer att avgöra valet blir vad som händer precis på slutet av valrörelsen, tror Toivo Sjörén.

– Mycket av vad som är agendan de sista veckorna. Är det ekonomiska problem, ja, då blir det ekonomiska frågor och då är det en fördel för alliansen. Är det inte det så kan andra frågor dyka upp och då blir det en fördel för de andra.

Så yttre omständigheter kan kasta om spelplanen lite även nära inpå valet?

– Ja, spelplanen försöker partierna ha kontroll på, men det har de faktiskt inte.

Statsvetaren Jenny Madestam påminner om hur en enskild bloggare höll på att vända valvindarna i förra valets slutspurt. Bloggarens berättelse om hur de nya sjukförsäkringsreglerna drabbat hennes sjuka mamma, skapade en enorm debatt och gav en skjuts till den rödgröna oppositionen. Mycket kan hända i en valrörelse, men det som avgör kommer att vara något annat, tror hon.

– Det Moderaterna gjorde 2006 och det man lyckades göra om, eller red vidare på 2010, det var att man hade den här berättelsen om Sverige, om att bryta utanförskapet, att det ska löna sig att arbeta. Och ur den berättelsen kom logiska reformer: som till exempel jobbskatteavdrag och en åtstramning i försäkringssystemen. Den som lyckas göra det det här valet, alltså har en berättelse som människor uppfattar som relevant och aktuell, och har reformer ur den, den kommer att vinna valet, säger statsvetaren Jenny Madestam vid Stockholms universitet.

Anders Ljungberg
anders.ljungberg@sverigesradio.se

Mer om Val 2014

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".