Budgetpropositionen, som finansminister Anders Borg presenterade idag, är en typisk valbudget, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Hon är tveksam till om det är just hushållen som behöver stimulanserna just nu. Foto: Patrik Lundin/Scanpix.
BANKEKONOM OM BUDGETPROPOSITIONEN

Tveksam till både tillväxtsiffror och stimulanser

"Viktigt att det byggs fler bostäder"
2:54 min

Det är naturligt att rikta stimulanserna mot hushållen i en internationell lågkonjunktur, sa finansminister Anders Borg när han presenterade regeringens budgetproposition. Men satsningarna hade kunnat göras på annat, anser Nordeas chefsekonom Annika Winsth, som också tycker att regeringens tillväxtsiffror är för optimistiska.

– Min bedömning är att regeringen är för optimistisk om innevarande år. Vi har fått reviderade siffror som de inte riktigt fått med sig, så risken är väl att vi får en tillväxt som inte riktigt når upp till en procent för det här året. Men sedan är man väldigt optimistisk längre ut, när man har en tillväxttakt som är klart högre än den som svensk ekonomi normalt växer i, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Annika Winsth tvivlar på att den svenska tillväxten blir så hög som regeringen förutspår i sin finansplan. Det gäller 2013, där flera negativa nyheter kommit den senaste tiden, men också åren framöver. För 2015 och 2016 tror regeringen på en tillväxt mellan 3,5 och 4 procent årligen.

Optimismen passar bra inför ett valår, säger Annika Winsth, och populärt hos många väljare lär det också bli att få mer pengar i plånboken. Finansminister Anders Borg menar att det är naturliga förslag i en ihållande internationell lågkonjunktur. När inte våra exportföretag kan dra med sig tillväxten, är det rätt sak att göra, menar han, att förstärka hushållens möjlighet att konsumera, och på så sätt hålla fart i ekonomin.

Men Annika Winsth ser ett annat skäl till de här stimulanserna.

– Ett viktigt skäl är förstås att vi har en svag konjunktur. Men så är det också så att vi har valår. Och då riktar man de här åtgärderna mot hushållen. Vi tycker att det är bra att regeringen stimulerar, och tycker att man kanske kunde ha gjort det ännu tidigare. Däremot är det väl tveksamt om det är hushållen som i första hand skulle behöva de här stimulanserna, säger Annika Winsth.

– Det viktiga är att skapa ett regelverk och ett system som gör att svensk ekonomi fungerar så bra som möjligt långsiktigt. Där har vi problem på bostadsmarknaden till exempel, där det är viktigt att fundera över hur kan man se till att det byggs fler bostäder. Det skulle också underlätta det fokus som Riksbanken har på hushållens skuldsättning.

Fler tillgängliga bostäder i tillväxtorterna skulle göra det lättare för svensk ekonomi att växa, samtidigt som ett ökat utbud skulle hålla nere bostadspriserna. Det i sin tur skulle minska risken att Riksbanken höjer räntorna, för att motverka en bostadsbubbla. Och låga räntor är bra för företagen i en lågkonjunktur.

Regeringen menar att det femte jobbskatteavdraget, tillsammans med höjningen av gränsen när man ska börja betala statlig skatt, skapar 13 000 jobb. Men Annika Winsth är tveksam om effekten blir så stor.

– Det är väldigt svårt att säga. Ryggradsmässigt skulle jag säga att det är lite högt räknat. De här jobbskatteavdragen gav sannolikt en stor effekt i början, när vi fick de första. Men min bedömning är väl att risken är att det är i avtagande, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".