Inget land följer den räddningsplanen för Östersjön från 2007, enligt WWF. Foto: Scanpix. Montage: Sveriges Radio.

Miljökritik: Sverige bromskloss i Östersjöarbetet

3:16 min

Östersjön är i fara. Nu träffas miljöministrarna från Östersjöländerna i Köpenhamn för att försöka enas om utsläppskrav. Men flera miljöorganisationer är kritiska till att Sverige tappat ledningen i miljöarbetet, och Lennart Gladh, östersjöexpert på Världsnaturfonden, menar att Sverige istället bromsar arbetet med att rädda Östersjön från jordbruksutsläpp.

– Östersjön mår inte särskilt bra. De så kallade döda, syrefria bottnarna är större än vad de någonsin har varit och torsken är inte särskilt bra ute heller, och feta fiskar som lax och strömming innehåller dioxin med mera, så Östersjön mår inte bra, säger Lennart Gladh.

De största hoten mot Östersjön är övergödning, miljögifter och ökad sjöfart. När miljöministrarna nu möts så är utsläppskvoter för kväve och fosfor de viktigaste frågorna. Det är särskilt jordbruket som måste minska på utsläppen, och det är en fråga som i högsta grad berör Sverige. Medan det finns tvingande gödselregler för jordbruket för att reglera utsläppet av fosfor och kväve i exempelvis Danmark och Tyskland, så satsar Sverige på frivilliga regler. Miljöminister Lena Ek vill inte ha några bindande krav utan menar att det svenska systemet fungerar bra. Det är någonting som Lennart Gladh på Världsnaturfonden tycker är tomma ord.

– Det skulle jag kalla politiska dimridåer. Det som är det stora problemet är inte kväve som Lena Ek pratar om utan det är fosfor, och det har vi inga bindande regler för på samma sätt, som det hon hänvisar till, vad det gäller EU-direktivet om nitrat. Det andra är att hon pratar om "Greppa näringen" som är ett gratis rådgivningssystem kring miljöfrågor som omfattar ungefär 10 000 jordbrukare, men det finns 70 000 jordbruksföretag i det här landet. Det är väldigt mycket luft i det hon säger tyvärr, säger Lennart Gladh.

Arbetet med att tillsammans rädda Östersjön har pågått inom ramen för Helcom, den mellanstatliga Helsingforskommissionen, sedan år 2007. Målet är att Östersjön ska vara "i god ekologisk status" år 2021 och varje land har tagit fram en nationell åtgärdsplan mot bland annat övergödning. Men arbetet går för långsamt tycker Lennart Gladh, och han har inga stora förhoppningar inför miljöministermötet i Köpenhamn.

– Det uttalandet som ministrarna kommer att komma med i morgon är väldigt utmattat och bortkompromissat.

Ett av de stora problemen är att Östersjöarbetet ses som en fråga för miljödepartementet, menar Lennart Gladh. Istället borde finansdepartementet vara involverat i arbetet, eftersom det saknas pengar för att på allvar ta tag i problemet, och eftersom havsmiljön har en stor påverkan på utvecklingen i hela regionen.

– Vi tror att en Östersjö med bra miljö är en förutsättning för regional utveckling i hela Östersjöområdet. Då pratar vi även om näringsliv, handel och alla de andra frågorna, men med en mer eller mindre kollapsad Östersjö tror vi att den här regionens framtidsutsikter blir mörkare, säger han.

Lennart Gladh är besviken att Sverige inte längre är ledande i miljöarbetet kring Östersjön. Han tycker sig se en avmattning i engagemanget de senaste åtta åren och menar att miljöarbetet inte längre är prioriterat. Men om Östersjön ska räddas så måste något hända snart.

– Det behövs någon som tar på sig ledarskjortan så att det händer något ordentligt.

Max Lapitskij Isabelle Swahn

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista