Unga örebroare reser till Syrien för att strida

6:48 min

Unga män i Sverige fortsätter att bege sig till inbördeskrigets Syrien för att strida. Från Vivalla i Örebro har minst fem unga svensksomalier rest bara i sommar, något som rört upp mycket starka känslor. Och tillsammans med kommunen och polisen, letar de boende vägar att få stopp på resorna.

– Jag har känt nästan alla sedan de var åtta år, tio år. Så för mig är det en chock. De är härliga killar, duktiga, bra med människor. Hälsar på allt och alla de känner. Det är ledsamt att se deras föräldrar i den här situationen, säger Rahma Bashe som bor i Vivalla, miljonprogramsförorten i norra Örebro.

Det var i somras som fem unga svensksomalier begav sig från Vivalla till Syrien. De lämnade det land där de vuxit upp, och i flera fall fötts, för att kriga i ett land som de inte har några självklara kopplingar till. Sannolikt för en grupp med kopplingar till terrornätverket al-Qaida. Polisen i Vivalla talar fortfarande om att det är "minst fem" som rest, men från flera källor kommer uppgifter om att det åtminstone handlar om två till.

Ali har två söner, 22 och 24 år gamla, som åkte till Syrien i somras för att strida. Den tredje, yngste sonen, följde efter senare. Men enligt pappan för att försöka övertala de två äldre bröderna att komma hem igen. Ali heter egentligen något annat, och vi har förvrängt rösten för att skydda hans identitet.

– Vi blev väldigt förvånade och hade inga misstankar alls. Vi tror att idén kom från andra som är äldre eller mer erfarna. De här killarna hade kompisar som är ickesomalier och det är dem vi misstänker, men vi har inga bevis. Vi tror att det finns ett nätverk, säger han.

Resorna har rört upp starka känslor i Vivalla, inte bara hos Ali, utan också hos andra föräldrar till barn som redan rekryterats eller som uppfattas ligga i riskzonen. Flera möten har hållits med polis och kommun, och en särskild krisgrupp har skapats. En del av ilskan har riktats mot moskén i Vivalla. Ryktet har gått att det är personer där som lockat med sig ungdomarna till kriget i Syrien, och häromveckan krossades en ruta på moskén av arga anhöriga.

Men på moskén ställer man sig helt avvisande till de här ryktena.  Aisar Al Shawabkeh är talesman för moskén, och han säger att han känner till några av dem som åkt till Syrien, men att det inte gick att förutse vad de hade för planer. Att någon i moskén skulle ha uppmuntrat dem är uteslutet, säger han.

– Det skulle aldrig förekomma. Det skulle vi aldrig tillåta att de skulle pratas om sådana saker inom moskéns väggar och ramar.

Ni är säkra på det?

– Vi är mycket säkra. För vi har koll, vi har grupper och ansvariga som tar hand om alla ämnen som det ska föreläsas om i moskén. De har kontinuerlig kontakt med föreläsarna, och vi vet vilken bild av islam som ska presenteras, säger Aisar Al Shawabkeh.

Han pekar istället på den nya medieverklighet som vi alla lever i, där inte minst sociala medier spelar en allt större roll i att snabbt sprida information och kommunicera globalt. Och kanske måste moskén rikta mer av sitt arbete utåt i framtiden, säger han.

– Det inflytande vi har på våra medlemmar inom moskéns väggar kanske inte räcker. Vi kanske måste sträcka ut våra händer så att vi når föräldrarna. Så att vi kan ha en bättre dialog och på så sätt påverka. Det är det enda sättet. Att ha en tätare kontakt med föräldrar och ungdomar. Jobba mer utåt, säger Aisar Al Shawabkeh.

För dem som redan åkt iväg kan väldigt lite göras. Nu gäller det att försöka hindra att fler ger sig av, säger det socialdemokratiske kommunalrådet Thomas Esbjörnsson, som också är ordförande i programnämnden för barn och skola i Örebro. Och just skolan spelar en viktig roll här, både i det långsiktiga värdegrundsarbetet, men också mer akut nu för att prata om det som händer. Själv ser han en slags desperation som en möjlig förklaring till resorna.

– En del kanske är missriktad fromhet, att man verkligen tror väldigt starkt, och hamnar snett i det. Och andra kanske mer söker det här glorifierade kriget. Det finns nog väldigt olika skäl. Men jag tror definitivt att desperation har med det här att göra. Känslan av maktlöshet, att kanske inte komma någon vart i Sverige. Man kanske känner att dörrarna stängs, säger Thomas Esbjörnsson.

Men varför är det så många som åkt från just Örebro? Och vad kan man göra för att stoppa nya resor? Fredrik Malm är gruppchef för polisen i Vivalla och säger att han är skrämd av det som nu sker, att han känner ungefär samma vanmakt som föräldrarna gör. Det är inte mycket han kan göra, konstaterar han. Det råder fri rörlighet i Sverige och Europa, och för övrigt är det inte kriminellt att åka iväg och träna med en terrorstämplad grupp utomlands. Ändå rapporterar han de misstänkta fall han får in från Vivalla vidare upp i polisorganisationen.

– Vi kommer att fortsätta med det. Och sedan naturligtvis försöka hitta var rekryteringen sker. Hur går resorna till? Finns det någon finansiering? Är det någon annan som betalar detta? Men det är inte så enkelt. För det skyddas mycket av lagstiftningen. Och de som åker, de begår egentligen inget brott, och därför har vi ingen möjlighet att kolla deras bankkonton utan tillstånd, säger han.

– Det är ett större problem, det är inte bara Vivalla det gäller. Det gäller Sverige, det gäller Norden, det gäller stora delar av Europa. Det är mycket möjligt att sådan här rekrytering är samordnad. Det vet jag ingenting om. Och det ligger på ett annat plan än på det lokala, säger Fredrik Malm vid Vivallapolisen.

I april angav Säpo att minst trettio personer rest till Syrien från Sverige för att ansluta sig till al-Qaidainspirerade grupper. Och det är inte ovanligt att dessa krigare har sin härkomst i andra länder. Bloggaren Per Gudmundson, som till vardags är ledarskribent på Svenska Dagbladet, har tidigare identifierat 15 personer från Sverige som rest till Syrien för att kriga, och av dem var bara en född i Syrien.

Hur de unga svensksomalierna i Vivalla rekryterats – om det skett lokalt eller via ett större nätverk – är fortfarande oklart. Ali, som har två söner som rest för att strida i Syrien, tycker att man måste få fram vilka det är som har organiserat och finansierat de här resorna. Mest av allt hoppas han att familjen ska återförenas i Sverige.

– Jag hoppas vid Gud att de tar sitt förnuft tillfånga och kommer tillbaka, säger han.

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp: "Behövs en bredd av åtgärder"

Freds & konfliktforskare Magnus Ranstorp. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix

#text=5668172#att deras barn ska ansluta sig till terrorgrupper utomlands och kriga i till exempel Syrien finns inte mycket hjälp att få. De svenska terrorlagarna är jämförelsevis milda, och någon form av riktat stöd kan man inte heller räkna med. Det finns stora luckor i systemet, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.

Anders Ljungberg Kenadid Mohamed

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista