Justitieminister Beatrice Ask skärper tonen mot flyktingspionage. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Regeringen: "Skärp straffet mot flyktingspionage"

4:08 min

Flyktingspionage ska straffas hårdare enligt ett förslag från regeringen. Polis och åklagare ska få möjlighet att komma åt spioneri både mot flyktingar i Sverige och mot Sverige som land. Justitieminister Beatrice Ask menar att det är dags att reagera mot detta typ av brott.

– Det är viktigt att skärpa tonen när det gäller den typ av spionage som är inriktat på människor som har flytt från sina hemländer, säger Beatrice Ask till Ekot.

Mehrdad Darvishpour, sociolog och lektor vid Mälardalens Högsskolan, tycker att hårdare straff är positivt, men att det borde kompletteras med andra åtgärder.

– För det första borde diplomatisk immunitet omprövas. För det andra måste varje fall av spioneriverksamhet offentliggöras. Den skadar dessa regeringars spioneriverksamhet. De kan inte fortsätta som tidigare. Dessutom blir samhället mer känsligt kring detta, säger Mehrdad Darvishpour.

För själva brottet flyktingspionage höjs minimistraffet från böter till fängelse och verksamheten ska kallas "olovlig underrättelseverksamhet mot person".

Genom att bredda brottens omfattning vill regeringen även fånga in när informationsinsamlingen sker öppet och ofta åtföljs av underförstådda hot och/eller löften.

Mehrdad Darvishpour som har iransk bakgrund har varit utsatt för den här typen av spionage, säger han.

– Jag har varit med om det flera gånger. Jag upptäckte t.ex. att några av mina vänner som åkte till Iran blev förhörda för att de skulle berätta vad jag och andra politiska motståndare gör i Sverige, berättar Mehrdad Darvishpour.

Han säger att han inte har hotats direkt i Sverige men att hans namn ofta förekommer i iranska medier där han beskrivs som "kontrarevolutionär", alltså motståndare till den islamiska revolutionen i Iran.

Författaren Mats Ekman har följt regimers spionverksamhet i Sverige under många år och skrivit boken "På uppdrag från Bagdad: Saddam Husseins underrättelsetjänst på svensk mark".

Han tycker att den svenska polisen inte har varit speciellt intresserad av problemet med flyktingspionage förrän det har fått konsekvenser.

– Man har sett mellan fingrarna på det. Man har inte brytt sig så mycket förrän det händer någonting. Så var det i fallet med Irak. Det skedde ett brott -misshandel och till och med ett mord på en flykting. Då reagerade man, säger Mats Ekman.

Det är svårt att uppskatta omfattningen av flyktingspionaget i Sverige.

Men Iran, Kina, Syrien, Uzbekistan och Eritrea är länder som ibland pekas ut för flyktingspionage, men ytterst få fall går till domstol, enligt Mats Ekman.

– Det är väldigt, väldigt ovanligt. Det antal personer som har dömts de senaste tjugo åren för flyktingspionage, det inte många. Tio kanske som högst, säger han.

Det har också varit svårt för polisen utanför Stockholm att komma åt problemet. De lokala polismyndigheterna saknar erfarenhet och tolkar. De har också svårigheter att förstå det som pågår i slutna kretsar, säger Mats Ekman.

Men konsekvenserna för de drabbade kan vara väldigt allvarliga, säger Mehrdad Darvishpour. Hans vänner som utsattes för regimens påtryckningar blev rädda och tystnade. Trycket var för stort från de iranska agenterna, säger han.

– Många som hade en relation och kontakt med mig just p.g.a. min politisk aktivitet, kände att de skulle avbryta kontakten. De kunde bli drabbade av detta. Och ibland kan deras anhöriga helt enkelt fara illa p.g.a den verksamheten, säger Mehrdad Darvishpour, rektor vid Mälardalen Högskolan.

Besir Kavak Alberico Lecchini

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista