En ny studie visar att det finns en grogrund för högerpopulistiska partier i Sverige. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Välfärdsoro grogrund för högerpopulism i Sverige

"Det är ett nytt fenomen i Sverige"
2:18 min

I Sverige finns rätt förutsättningar för högerpopulistiska partier, som exempelvis Sverigedemokraterna. Det visar en ny studie. Florian Hartleb, som arbetat med studien, förklarar varför Sverige nu har en grogrund för det.

– Det är ett nytt fenomen i Sverige. Högerpopulism i Skandinavien bygger på välfärdschauvinism. De talar till människors rädsla att förlora sin medelklasstatus och partierna använder invandrare som syndabockar, säger Florian Hartleb. Studien som jämför högerpartier i EU-länderna samt Schweiz och Norge, är gjord av Centre for European Studies och Konrad-Adenauer-Stiftung.

Sverige har tidigare saknat ett större parti med högerpopulistiska idéer, säger Florian Hartleb. Men ute i Europa är partierna väletablerade och nu är Sverige på väg åt samma håll. Enligt SCB:s partisympatiundersökning från december är Sverigedemokraterna det tredje största partiet med 9,3 procent av väljarstödet.

I vår är det val till Europaparlamentet. Att Sverigedemokraterna då spås nå stora framgångar är inte konstigt, säger Florian Hartleb.

– Europaparlamentsvalet är inte lika viktigt som nationella val och valdeltagandet är lågt, så små partier som Piratpartiet har en större chans där än i nationella val.

I Europa spelar de högerpopulistiska partierna en viktig roll och deras idéer påverkar alla politiska frågor, menar Florian Hartleb. Eftersom deras politik spelar på människors rädslor så är det svårt för andra partier att motverka högerpopulismens framfart i Europa, säger han.

– De politiska partierna har försökt använda sig av olika strategier mot de högerpopulistiska partierna, exempelvis genom att bilda koalitioner, tolerera eller exkludera dem. Det politiska etablissemanget är i en svår situation. Fenomenet med högerpopulistiska partier är ett väldigt subjektivt fenomen. Det har inte så mycket att göra med data eller statistik, utan det handlar om människors rädsla och det är svårt att hantera det, säger Florian Hartleb.

Dieter Weiand
dieter.weiand@sverigesradio.se

Isabelle Swahn
isabelle.swahn@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".