Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Folk och försvar 2014

Internationell brottsbekämpning allt viktigare

Publicerat tisdag 14 januari 2014 kl 10.58
"I det legala flödet så gömmer sig förstås illegala varor"
4:27 min
Eva Fröjelin, Ekobrottsmyndigheten. Foto: Hansjörg Kissel/SR

Svenska myndigheter måste i allt större utsträckning bekämpa internationell brottslighet som har sin bas utanför Sverige. Metoder som underrättelsearbete har blivit en central del av brottsbekämpningen för att komma åt kriminella nätverk med ursprung i vissa problemområden i Europa.

På konferensen Folk och Försvar i Sälen sattes fokus på Balkan. Enligt Therese Mattsson, generaldirektör på Tullverket, har många av de illegala varor som fastnar i tullen sitt ursprung där.

– Varuflödet är enormt. Sverige är en stor importör av alla möjliga varor. I det legala flödet så gömmer sig förstås illegala varor. Och så har vi har ett rent illegalt flöde in till landet, alltså smuggling av olämpliga, farliga och illegala varor. Utav våra tullkriminalärenden så har ungefär 50 procent på något sätt en bäring på västra Balkan, säger hon. 

Vapen och droger utgör den största delen av den grova brottslighet som kommer från vissa områden på Balkan, säger Michael Rawlinson från EU-myndigheten för brottsanalys. Heroin och kokain är huvuddrogerna, men även stora mängder cannabis tillverkas i norra Albanien, avsett för försäljning i Europa. Enligt Rawlinson handlar det om ungefär 900 ton per år.

Men även andra varor som inte verkar lika farliga spelar en stor roll, säger Therese Mattsson från Tullverket. 

– Folk brukar tycka att det känns ganska trevligt att kunna köpa falska Chanel-väskor på semestern. Men när det gäller andra typer av varor som också piratkopieras, som mediciner, giftiga leksaker eller elektriska artiklar som är fullständigt livsfarliga, då blir det genast mycket allvarligare. Här finns en del lagstiftningsfrågor som skulle vara av intresse men framförallt tror jag att det är viktigt att ha medvetenhet om sådant. Inte bara hos oss brottsbekämpande myndigheter men också hos allmänheten. För så länge det finns en marknad där ute som vill köpa dessa saker så kommer de fortsätta att flöda in i landet. 

Vad gäller illegala vapen så bekräftar rikskriminalchef Henrik Malmquist att flera av fjolårets skjutningar i bland annat Göteborg gjordes med vapen som smugglats in från utlandet.

– Det förefaller vara på det viset att Sverige idag har rätt så gott om vapen på hyllan, så att säga. De kriminella har lätt att plocka från sina förråd. Det är ju så att vapen inte är som narkotika. De är inga färskvaror och de kan ligga i mobiliseringsförråd ganska många år. Och sen så plockar man fram dem när man behöver det, och sen lägger man tillbaka dem och så kan de återanvändas, säger Henrik Malmquist. 

En nyckel till att bekämpa den komplexa internationella brottligheten ses i utökat samarbete mellan myndigheter. Kooperationen mot Södertäljenätverket beskrivs här som ett lysande exempel. Rikskriminalchef Henrik Malmquist kallar Sverige en stor förebild för Europa när det gäller myndighetssamarbete.

Eva Fröjelin är generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten och förklarar vilka europeiska samarbeten hennes myndighet bedriver idag.

– Förutom Europol som är polisorganisationen i EU så finns det en åklagarorganisation som heter Eurojust. Där har vi en åklagare som sitter och har nära kopplingar till åklagare från andra länder. När vi har utredningar här i Sverige så är det ett väldigt kraftfullt instrument att använda för att få ut olika typer av dokument, som bokföring eller annan bevisning som behövs för att vi ska nå framgång i vår utredning och väcka åtal. 

Fröjelin skulle även vilja se en gemensam EU-åklagare och tillsyn över banker inom Europa. Hon tror dock att myndigheten har mest att hämta inom de samarbeten som redan finns. Bakom grov internationell brottslighet ligger oftast komplexa företagsstrukturer, och Ekobrottsmyndigheten ägnar sig i stora delar åt underrättelsearbete för att komma åt dem.

– Vi tar in tips, efterforskar och spanar. Vi har haft den möjligheten sen 2005 och det är väldigt väsentligt och vitalt för oss att kunna arbeta underrättelsestyrt, för då kan vi arbeta i realtid och avbryta brottslighet när den pågår. Istället för att ta in bokföring som kanske är flera år gammal. Vi har ungefär 6 000 ärenden som vi hanterar på ett år och underrättelsearbetet utgör kanske 10 procent av det. Men resursmässigt så lägger vi ungefär 90 procent på den typen av utredningar för det är de som är de mest samhällskritiska och samhällsfarliga, säger Eva Fröjelin på Ekobrottsmyndigheten.

Hansjörg Kissel
hansjorg.kissel@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".