Nu ska Rosetta väckas upp ur sin dvala. Bild: European Space Agency, ESA.

Nu väcks rymdsonden Rosetta

"Ska ge oss kunskap om vår hembygd i universum""
3:01 min

I tio års tid har Rosetta varit på väg mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och i juni 2011 försattes den i dvala för att spara energi. Europeiska rymdstyrelsen, ESA, satte på måndagen igång arbetet med att väcka sonden. För forskaren Anders Eriksson som ansvarar för en av instrumenten på rymdsonden, är det här en stor dag.

Vid elvatiden i förmiddags skickades signalen som ska väcka Rosetta, nu värms systemen upp för att förhoppningsvis ge besked vid sex-tiden ikväll om att sonden vaknat, säger forskaren Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet. Han ansvarar för en av instrumenten på Rosetta-sonden.

– Värmarna går just nu i sex timmar. Sen ska den sluta snurra runt och rikta antennerna mot jorden och skicka en signal som då dyker upp på en skärm hos ESA:s rymdkontroll. Det kommer ske vid halv sju svensk tid.

Vad kommer Rosetta att göra, vad är målet?

– Rosetta ska göra den mest noggranna undersökningen av en komet någonsin. På bara några kilometers avstånd ska man cirkla runt en kometkärna, en stor snöklump ute i rymden, och sätta ner en liten landare på den.

Hur har Sverige medverkat i allt det här?

– Sverige bidrar med två stycken instrument: en jonspektrometer från institutet för rymdfysik i Kiruna och en liten rymdstation från institutet för rymdfysik i Uppsala. Sen har Sverige dessutom filtren till kameran. Det är förstås väldigt viktigt att få bra bilder av hur den här snöklumpen ut. Dessutom är parabolantennen som Rosetta använder för att kommunicera med jorden ett svenskt industribidrag.

Hur viktiga är sådana här projekt för svensk forskning?

– Det är ju det sätt vi har för att få mer kunskap om vår hembygd i universum, alltså vårt solsystem. Vi måste ta oss ut i det för att kunna se i detalj, så att kunna vara med i den här typen av projekt är verkligen av fundamental vikt för oss annars kan vi inte vara med i främsta ledet av forskningen. Så vill vi ägna oss åt detta så är det just den här typen av projekt vi ska engagera oss i. Här har vi varit väldigt lyckligt lottade, eller kanske framgångsrika för vi har väldigt bra möjligheter att ta oss ut. Redan nu finns svenska instrument runt Venus, Mars och Saturnus. Om tio år är vi på väg till Jupiter och vi bygger instrument som ska åka till Merkurius. Snart har vi varit på alla planeter utom Uranus och Neptunus.

Du har jobbat i åratal med Rosetta, hur känns det nu?

– Det är ju lite speciellt, vi har ju jobbat i 20 år med det här. För tio år sedan hade vi byggt färdigt instrumentet och sände upp det i rymden. Sen har det alltså varit tio års kryssning genom solsystemet för att komma fram dit vi är nu. 20 januari 2014 har varit ett datum som legat så långt fram i tiden att man nästan trodde att det inte skulle komma, men det gjorde det, säger Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet.

Kris Boswell
kris.boswell@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".