EU-valdebatten lyste med sin frånvaro i partiledardebatten i riksdagen. Här duellerar statsminister Fredrik Reinfeldt (M) med Socialdemokraternas Mikael Damberg. Foto: Anders Wiklund/TT.

EU en icke-fråga för partiledarna

EU nämndes två gånger under fyra timmar
5:10 min

Supervalåret 2014 väntar både riksdagsval och EU-val. Men när riksdagen höll partiledardebatt i onsdags var EU-frågorna och EU-valet som bortblåsta. Allvarligt, tycker statsvetaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet.

– Det är ju helt riktigt att EU-diskussionen över huvud taget, i den här partiledardebatten såväl som i den allmänna diskussionen i övrigt, är helt frånvarande. Och det är allvarligt ut demokratisk synvinkel, men det är naturligtvis extra allvarligt, eftersom det är val i maj till Europaparlamentet, säger Magnus Blomgren.

Under fyra timmar och 17 minuters partiledardebatt i riksdagen nämndes EU-valet två gånger, den ena gången när Miljöpartiets språkrör Åsa Romson pratade klimatpolitik i sitt anförande. Den andra gången när Sverigedemokraternas Björn Söder undrade om Folkpartiledaren Jan Björklund vill se ett federalt EU. Och även andra hänvisningar till EU-politiken var lätträknade.

Tyvärr var det här scenariot helt väntat, säger Magnus Blomgren.

– Det här tyder på att det blir som många av oss tror, att Europaparlamentsvalet i Sverige i år, snarare kommer att vara ett förspel till det nationella valet i höst.

Så att det pratas så lite EU i den här partiledardebatten, det är bara en avspegling av hur frånvarande frågan är över huvud taget i den politiska debatten i Sverige?

– Ja, visst är det så. Och det är ju inte bra alls, säger Magnus Blomgren.

Göran Färm är socialdemokratisk veteran i Europaparlamentet, där han suttit sedan 1999. Han tror att frånvaron av EU-debatt beror på att partiledarna drar slutsatsen att det inte går att vinna några politiska poänger på EU-frågor.

– Faran i detta ligger i att svenska folket anser att EU kanske inte är så viktigt. Och sedan, i själva verket, fattas en mängd av de allra viktigaste besluten just i EU. Och då växer det demokratiska underskottet, och den demokratiska klyftan i politiken

Det är ju till och med så att EU-lag per definition står över nationell lagstiftning.

Och det går inte att skjuta över ansvaret att driva EU-valrörelsen på de 20 Europaparlamentariker som Sverige har, säger Göran Färm. EU-valet är lika mycket partiernas, och därmed också partiledarnas, angelägenhet som riksdagsvalet i september är.

– Det är ju inte EU-parlamentarikerna som går till val, det är partierna som går till val. Och jag tycker att det är en oerhört viktig poäng att för att få vår politik att hålla ihop och vara en helhet, så måste vi ha en samlad politik för det lokala, det nationella och det europiska och på vissa områden t o m globala. Och för mig är det självklart att partiledningarna har ett ansvar för hela den här politiken, säger Göran Färm.

Christofer Fjellner är moderat Europaparlamentariker, som till skillnad från Göran Färm, ställer upp för omval i maj. Han tycker också att det är sorgligt att det talas så lite EU i Sverige, och också han lägger ett stort ansvar på partiledarna för att få igång debatten.

– Jag tycker inte att man ska vara rädd för Europafrågor och tro att det är någonting annat. Det handlar om vanliga, grundläggande argument. Hade jag varit Fredrik Reinfeldt i den partiledardebatten, så hade jag sagt att vi ska rösta på Moderaterna för att vi håller hårt i skattepengarna, vi bekämpar byråkrati och politisk klåfingrighet, och det gör vi i kommunfullmäktige i Enköping, i landstinget i Stockholm, och för den delen också i Sveriges riksdag. Röstar man på oss i Europaparlamentet så får man precis samma sak, säger Christofer Fjellner.

Det finns samma skiljelinjer i EU-politiken som i den nationella politiken, och ibland ännu tydligare konflikter, säger socialdemokraten Göran Färm. Det är det här som partierna, och partiledarna, måste ta fasta på.

– Tittar man på den ekonomiska politiken finns det uppenbara skillnader mellan de som bara vill bedriva åtstramningspolitik och de som vill vara mer expansiva. Tittar man på det här med konsumenternas och löntagarnas rättigheter, tittar vi på miljö- och klimatfrågor, och hur mycket det skiljer i hur man vill använda politiken för att komma åt detta. Så det borde inte vara svårt att lyfta fram Europafrågorna på ett vettigt sätt om man bara bestämmer sig för det, säger Göran Färm.

Men det finns ingen anledning att vara särskilt optimistisk om Europaparlamentsvalet, säger statsvetaren Magnus Blomgren. Det finns forskning som visar att ju närmare ett nationellt val EU-valet ligger, desto mer nationell politik pratas det. Och redan idag finns det stor klyfta mellan den nationella politiken och EU-politiken, säger han.

– Idag är nästan den bästa beskrivningen att vi har två separata politiska system. Ett EU-system som lever för sig självt, och ett nationellt system. Men det nationella systemet och det nationella beslutsfattandet är ju oerhört påverkat av EU, det ska man komma ihåg.

Det borde inte vara så uppsplittrat som det är?

– Absolut inte. Utan tvärtom borde det vara sammanlänkat på ett mycket tydligare sätt. Och det är faktiskt partierna som har den viktiga rollen att sammanlänka de politiska nivåerna, men det klarar de inte av idag. Och det har de aldrig klarat, när det kommer till EU, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.

Anders Ljungberg
anders.ljungberg@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".