Jihadister på väg till en strid. Foto: AP Photo/Farah Abdi Warsameh/TT.

Reser till kriget i Syrien för att söka sin identitet

Myndigheter delade erfarenheter på internationell konferens
3:04 min

De ungdomar som reser till Syrien för att delta i kriget gör det inte bara för att bryta med sitt utanförskap i Sverige. Det kan finnas andra skäl också som till exempel ett sökande efter sin manlighet.

– Det finns ett sökande efter en manlighet om man inte har hittat det på annat sätt. Man kanske också har flytt från en konflikt där manligheten har varit att kriga, säger Fredrik Malm, gruppchef för ett lokalt poliskontor för ungdomsenheten i Örebro.

I Nederländerna förra veckan möttes poliser från olika städer inom EU för att diskutera sina erfarenheter kring ungdomar som åker till Syrien för att kriga. Det handlar till exempel om deras motivationer, vägen till ett sånt beslut, det sociala utanförskapet och familjens situation.

Fredrik Malm betonar att det ofta brukar finnas ett utanförskap, med en svag tillhörighet i den verklighet som man lever i; med isolerade familjer, fattigdom och diskriminering. Men det kan också finnas andra skäl, nämligen övertygelsen att man ska göra ett insats för den "goda saken".

– Man kanske åker ner med en glorifierad bild att man ska göra en insats för att stå bättre inför sin religion och inför Gud, och även att man hjälper folket. Sen kommer man ner och så handlar det inte alls om det. Då kan man känna sig väldigt förvirrad som ung man när man kommer tillbaka, säger Fredrik Malm.

Polisen har uppskattat att cirka tio procent av de ungdomar som åker till Syrien kommer från olika europeiska länder. Sverige är det land i Europa som bidrar minst med folk till kriget. Av de uppskattningsvis 70 ungdomar från Sverige som misstänks ha anslutit sig till al-Qaida-inspirerade grupper i Syrien, har sju somaliska ungdomar varit från Örebro, enligt polisen.

Konferensen anordnades av EU-myndigheten Radicalisation Awareness Network, RAN, och förutom poliser deltog också folk från frivilligorganisationer och kommuntjänstemän från bland annat London, Paris och Köpenhamn. I diskussionerna lyftes även frågan om hur man ska ta hand om de här ungdomarna när de kommer tillbaka. Ska de fängslas som terroristmisstänkta som i England?

– Det man först och främst är rädd för är att de får med sig radikala idéer och att de därför ska vara någon form av hot mot demokratin här i Sverige när de kommer tillbaka. En presumtiv terrorist. Det finns inga belägg för det heller egentligen, säger Fredrik Malm vid Örebropolisen.

Den avgörande faktorn när ungdomarna kommer tillbaka till Sverige är att samordna arbetet med familjerna, säger Fredrik Malm. Många ungdomar lider av posttraumatisk stress efter en vistelse i Syrien. Det kan kräva vård och psykologiskt stöd.

– Ska man lyckas med eftervården, så måste man ha påbörjat arbetet redan när barnet åker i väg. Det kan vara svårt nämligen att övertyga någon som har slutit sig och ska åka iväg, att övertyga den. Den kommer kanske att ta sig iväg ändå. Och i regel får vi reda på det väldigt sent. Men att man då tar vid ett arbete med familjen, så att man är väl förbered när ungdomen dyker hem igen, säger Fredrik Malm,  gruppchef för ett lokalt poliskontor för ungdomsenheten i Örebro.

Kenadid Mohamed
kenadid.mohamed@sverigesradio.se

Alberico Lecchini
alberico.lecchini@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".