Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Krisstämpeln på väg bort trots många nyanlända elever

Tre av fyra gymnasiebehöriga på Ronnaskolan
4:29 min
1 av 2
Lina Axelsson Kilhblom är rektor på Ronnaskolan i Södertälje. Foto: Markus Landén/Sveriges Radio.
2 av 2
Ronnaskolan i Södertälje. Foto: Markus Landén/Sveriges Radio.

Varje år tar Ronnaskolan emot 100 barn till nyanlända invandrare. Det sker samtidigt som de sista eleverna med svensk bakgrund är på väg att flytta därifrån. Ändå är skolan på god väg att tvätta bort sin krisstämpel.

För två år sedan var bara hälften av skolans elever gymnasiebehöriga. Idag är det tre av fyra, och det är en bra stämning på skolan, säger rektorn Lina Axelsson Kihlblom.

– Jag går till jobbet, jag har väldigt kul, jag fikar med eleverna i elevhallen, vi har aldrig något problem, vare sig med stök eller något annat. Och vi presterar väldigt bra. Så myten att invandrarelever, eller nyanlända, skulle vara kriminella eller högljudda eller inte skulle kunna lära sig, är helt fel, säger Lina Axelsson Kihlblom.

På få platser i Sverige märks kriget i Syrien av så tydligt som på Ronnaskolan i Södertälje. Varje vecka kommer nyanlända elever till skolan - alltså barn som varit i Sverige i mindre än två år och som ska beredas plats i någon klass. Ett utmaning förstås, men en verklighet som skolan lärt sig att leva med och hantera, säger skolans rektor Lina Axelsson Kihlblom.

– Vi är experter på att sätta tydliga mål. Vi är experter på att vara flexibla i vår organisation utifrån vad elevgruppen vill, samt att vi är väldigt duktiga på att jobba språk- och kunskapsutvecklande. Jag tror nog faktiskt att Ronnaskolan har några av Sverige bästa lärare, utan att skryta för mycket, säger hon.

Bland annat använder skolan sedan två år tillbaka en speciell modell med två lärare i varje klassrum för att kunna ge stöd till de elever som behöver det, så fort behovet uppstår, istället för att köpa in speciallärare.

Många elever kommer från traumatiska upplevelser i Syrien och lever under en psykisk press, men det där märks inte så mycket på skolan säger Lina Axelsson Kihlblom. Hon tror att skolan blir en fristad för många, där man kan lämna bekymren utanför för en stund.

När 15-åriga Gabriella började på Ronnaskolan för drygt två månader sedan var hon orolig för vad som väntade, om hon skulle accepteras och få några vänner, men allt gick bra, berättar hon.

– Jag kände mig inte som en främling här, här fanns många elever från Syrien, Irak, från olika länder, så jag kände mig helt bekväm, säger Gabriella.

Skolan är bra på att välkomna elever, säger läraren Therese Alwert, men hon medger att det kan bli ett problem när så många elever pratar samma främmande språk.

-- Nackdelen är att de kanske blir lite lata på det sättet att "jag inte behöver faktiskt inte anstränga mig så mycket med svenskan", för att det finns så många som pratar arabiska. Men vi pratar hela tiden om det viktiga som är med svenska, engelska och matematik, kärnämnena, de kan inte komma vidare till gymnasiet om de inte har dem, säger Therese Alwert.

På kort tid har också Ronnaskolan kraftigt förbättrat sina resultat. Mellan 2012 och 2013 ökade andelen niondeklassare som gick ut med gymnasiebehörighet  från 55 procent till 75 procent.

Men trots att elevernas resultat pekar uppåt och att skolans anseendet på orten blivit bättre så lämnar fler och fler elever med svensk bakgrund skolan, och i dag finns det bara en handfull kvar. Det fria skolvalet har gjort skolorna mer segregerade, säger Ronnaskolans rektor Lina Axelsson Kihlblom.

– Nu har vi en skola som är väldigt annorlunda från en liten skola på en liten ort i Sverige. Vi är motpolen till det.

Samtidigt tycker Lina Axelsson Kihlblom att föräldrarna som flyttar sina barn från Ronnaskolan eller vilken annan skola som helst med många elever med invandrarbakgrund, resonerar fel.

-- Det finns en sorts mytbild om att bara för att det går några nyanlända i mina barns klass så ska mina barn betala ett pris för det. Det gör de inte, utan snarare tvärtom. Är det så att en lärare har elever som är nyanlända i klassen, måste faktiskt läraren anpassa undervisningen, göra den extra tydlig, och lyfta fram ämnesspråket och ge större utmaningar till gruppen, och det gör ofta undervisningen mycket bättre, säger Lina Axelsson Kihlblom, rektor på Ronnaskolan i Södertälje.

Markus Landén
markus.landen@sverigesradio.se

Anders Ljungberg
anders.ljungberg@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".