Migrationen påverkar ofta maskuliniteten

"Migration innebär ofta en maktförlust"
4:14 min

Svenska män uppfattas stå för normer och jämställdhet, medan "de andra männen" uppfattas som de patriarkala och avvikande. En felaktig bild, säger sociologen Mehrdad Darvishpour.

-- Begreppet "andra män" i det här fallet handlar om invandrargrupper, och jag försöker lyfta upp att den bilden är felaktig. Det är varken så att alla svenska män är jämställda, och inte heller är alla invandrarmän patriarkala och förtryckare. Utan det finns variation av jämställda män i båda grupper. Patriarkala män förekommer både bland svenska män och bland människor med ickesvensk härkomst.

Det säger sociologen Mehrdad Darvishpour, som har skrivit det avsnitt i utredningen som handlar om jämställdhet och etnicitet. Hela utredningen lämnades över till jämställdhetsminister Maria Arnholm på torsdagen, och uppgiften har varit att kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.

Den ansvarige utredaren Svend Dahl lägger stort fokus på utbildningsfrågan. Trots en kraftig förbättring förra året ligger pojkar fortfarande långt efter flickor i betyg. Pojkarna tappade dessutom mest i alla ämnen i den internationella Pisaundersökningen.

Enligt Svend Dahl är resultatet ett tecken på att skolor och lärare i viss mån helt har gett upp att försöka få pojkar att nå flickors resultat. Därför föreslår han i utredningen att skolan ska arbeta normkritiskt och uppmärksamma "antipluggkultur" hos pojkar. Det ska också vara nolltolerans mot sexism, trakasserier och "skojbråk".

– Visst är antipluggkultur något som formas i samspelet md pojkar i skolan. Men det är också en effekt av den förväntansbild som skolan har på pojkarna. Ett mycket stort problem är att skolan i många sammanhang helt enkelt tänker att "ja, så där är pojkar", istället för att ge pojkarna det stöd som de skulle behöva, sa Svend Dahl.

Det behövs också satsningar på att få pojkar och män att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar, enligt utredningen. Bland annat eftersom att arbetsmarknaden går från många jobb inom den mansdominerade industrin, till ett större behov inom traditionellt kvinnliga yrken. Utredningen tar också bland annat upp det ojämlika uttaget i föräldraförsäkringen, och den "relativa samhälleliga acceptansen" för mäns våld mot män.

I avsnittet om jämställdhet och etnicitet tar Mehrdad Darvishpour upp hur migrationen till ett annat land kan innebära en paradox för många män. För en del innebär migration en bättre förutsättning för att göra en klassresa uppåt, genom utbildning och genom att göra karriär i det nya landet. Det brukar ge bättre förutsättningar för både integrationen och för jämställdhet. Men det motsatta kan istället förstärka en patriarkal maskulinitet, säger han.

– För många män med utländsk härkomst innebär migration en maktförlust. En klassresa nedåt. Många har förlorat den position och status de hade i hemlandet, och blev här arbetslösa och marginaliserade och segregerade. Då blir det en klar maktförlust som kan förstärka patriarkatet.

Mehrdad Darvishpour beskriver att det ofta blir en maktförskjutning när det gäller män och kvinnor.

– Många kvinnor får nya möjligheter och rättigheter, medan männen har förlorat sina privilegier. Och då ställer många kvinnor krav, männen kan inte anpassa sig och tenderar att bli mer patriarkala, för att de har förlorat makten i sitt genusförhållande.

Det är inte säkert att tiden som man har bott i det nya landet påverkar attityden till jämställdhet och genus. Det beror mer på om de socioekonomiska förhållandena förändras, säger Mehrdad Darvishpour.

– Om man kan göra en klassresa uppåt exempelvis, då kan vistelsetiden påverka positivt. Men om vistelsetiden innebär mer segregation och mer utanförskap, då är det ingen garant att vistelsetiden kan ändra så att den patriarkala attityden blir svagare. Jag menar att det inte är tiden i sig som är avgörande.

Ingrid Forsberg
ingrid.forsberg@sverigesradio.se

Kavoos Akhtari
kavoos.akhtari@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".