Foto: Hasse Holmberg//TT.

Sverige har sämsta pressfriheten i Norden

"Risk att journalister belägger sig med självcensur"
2:29 min

Sveriges faller i den internationella mätningen. Det beror på FRA-lagen och hot och våld mot journalister, enligt Reportrar utan gränser.

– Dels är det FRA-lagen. Dessutom handlar det om de inskränkningar som gradvis görs i offentlighetsprincipen. Sen finns det också en del fall av dokumenterade hot och våld mot journalister i Sverige, säger säger Urban Löfqvist, kanslichef hos Reportrar utan gränser.

Sverige har tappat nio placeringar sedan 2010 och är nu på tionde plats i Press Freedom Index. Det gör landet till det sämsta i Norden just nu när det gäller pressfrihet. Mätningen görs av pressfrihetsorganisationer världen över inklusive 150 reportrar, journalister och jurister. I mätningen tar de hänsyn till olika kriterier som självcensur och ekonomiskt tryck på människor i journalistbranschen. Totalt ingår 179 länder i mätningen och de flesta av dessa har som Sverige också ett övervakningssystem. Men Urban Löfqvist menar att den svenska FRA lagen är tuffare.

– FRA-lagen lär vara något striktare och hårdare än sina motsvarigheter i vissa andra europeiska länder. Det har vi också tagit med i bedömningen. Vi befarar att det kan påverka pressfriheten på ett negativt sätt då man använder sig av denna typen av lagar och övervakningssystem. Vi vet inte om detta innebär att journalister belägger sig med självcensur. Man kanske inte vågar använda sig av nätet lika fritt. Det kan skapa ett klimat av rädsla med den här typen av lagar och övervakningssystem.

Urban Löfqvist säger att journaliser riskerar att inte kunna garantera källskyddet åt sina uppgiftslämnare då det finns ett så pass strikt övervakningssystem i landet. Han menar också att även om våld mot journalister i Sverige är ovanligt ska hoten tas på allvar.

– Man ska inte underskatta den här typen av hot. En undersökning från svenska journalistförbundet och rikspolisstyrelsen som gjordes tidigare i år visade att hot mot svenska journalister var vanligare än man trodde. Det är mer utav en presumptiv hotbild, som kan riskera att vi får en fegare journalistik. Journalister som till exempel inte vågar kommunicera via nätet. Det säkraste sättet idag är att skicka brev eller träffa någon personligen, säger Urban Löfqvist, kanslichef hos Reportrar utan gränser.

Muhamed Ferhatovic
muhamed.ferhatovic@sverigesradio.se

Max Lapitskij
max.lapitskij@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".