Fredrik Reinfeldt (M) i duell med Mikael Damberg (S). Foto Anders Wiklund / TT

Partierna allt mer lika - men konflikterna ökar

"I en representativ demokrati behöver man tydliga alternativ"
2:26 min

De svenska partierna har blivit mer lika varandra, men samtidigt har konflikterna mellan dem ökat. Den slutsatsen drar statsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– Trots att partierna blivit mer lika varandra i sitt politiska innehåll, är det mer och mer konflikter, man är mer och mer osams och samarbetar i mindre utsträckning, säger Magnus Hagevi som ledde undersökningen.

Reservationerna i riksdagen har ökat, konflikterna likaså och oppositionen förkastar allt oftare regeringens förslag i sin helhet. Man kommer alltså inte alls överens, trots det faktum att partierna alltmer liknar varandra genom att trängas i mitten av den politiska skalan, och trots att Sverige brukar betraktas som ett land med koncensuskultur.

Trängseln i mitten visar att vi har ett demokratiskt problem, tycker Magnus Hagevi.

– Det som är negativt, det är alltså det att väljarna, för att de skall kunna göra ett val måste ha något att välja på. Man måste ha olika alternativ. Tycker partierna olika är det möjligt att göra det. Men, tycker man lika och har en liknande politik då blir det svårt för väljarna att göra sitt val. I en representativ demokrati behöver man tydliga alternativ, menar Magnus Hagevi.

Forskarna vid Linnéuniversitetet i Växjö har även granskat hur de interna relationerna i partierna förändrats och hur det står till med till exempel toppstyrningen inom partierna. Slutsatsen är att den har ökat.

– Det blir mer topstyrt egentligen. Partistödet är mer och mer riktat mot partitoppen, till valda politiker och mindre och mindre mot medlemsorganisationerna. Då betyder det att de valda professionella politikerna kan anställa flera människor för att bedriva politik medan medlemsorganisationerna och liknande får allt mindre resurser.

Men när forskarna tittade på det hur man faktiskt fattar beslut inom partierna visar sig en annan bild. Trots att partierna är alltmer toppstyrda är de mer demokratiska internt. Interndemokratin har alltså ökat, säger Magnus Hagevi statvetare från Linnéuniversitetet.

– Och det här förklarar vi med att medborgare och partimedlemmar har högre utbildning än man hade förr. Man ställer större krav och man vill ha medbestämmanderätt. Man accepterar inte att beslut fattas över ens huvud, säger statsvetaren Magnus Hagevi, vid Linnéuniversitet i Växjö.

Abdelaziz Maaloum
abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se

Olgica Lindquisto
olgica.lindquist@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".