Svea hovrätt. Foto Leif R Jansson/TT.

Svea Hovrätt firar 400 års-jubileum

"I dag har vi en majoritet kvinnor"
2:53 min

När den bildades år 1614 var den avstampet till en omfattande reformering av statsförvaltningen, säger Svea hovrättspresident Fredrik Wersäll.

– Det är den grundläggande struktur för statsförvaltningen som vi fortfarande lever med i dag. Man kan säga att inrättandet av Svea hovrätt var startpunkten på den moderna kultur- och ämbetsmannastaten Sverige, säger Fredrik Wersäll.

Fram till inrättandet av Högsta domstolen i slutet av 1700 talet var Svea hovrätt den högsta rättsliga instansen under konungen och riksrådet.

Det var den 16 februari 1614 som rikskanslern Axel Oxenstierna inrättade denna nya instans i frågor som rör brottmål och tvistemål och som tidigare har behandlats enbart i tingsrätter. På den tiden var det kungen som avgjorde som andra instans, men han hade inte tid för att pröva alla ärenden själv. Detta var orsaken till denna reform som huvudsakligen hade fransk modell som förebild, säger Fredrik Wersäll.

Svea hovrätt har sina lokaler i flera byggnader på Riddarholmen i Gamla Stan, i Stockholm. Den mest kända är Wrangelska palatset vars källare rymmer gamla häktet. Den beskrevs ofta som en mörk och fuktig håla där bland andra Gustav III:s mördare Ankarström tillbringade sina sista dagar före avrättningen 1792. Men häktet med mycket annat tillhör historia.

 Även på sistone har vissa förändringar skett.

– Hovsrättens position i rättsväsendet har förstärkts under senare år. Vi kan se det  på miljö- och fastighetsområdet. Vi ser det senast när det gäller patentmål och marknadsmål och sådant där man tycker att det är rimligt att just Svea hovrätt ska vara den domstol som ska ta ansvar för den måltypen.

Det finns även andra typer av förändringar som tillkom under åren, säger hovrättspresident Fredrik Wersäll:

– En mycket avgörande skillnad tycker jag är att tre av de fyra sekel som Svea hovrätt har funnits så var detta en helt manlig arbetsplats. Den första kvinnan gjorde sitt inträde i hovrätten för mindre än hundra år sedan. Och idag har vi en majoritet kvinnor, såväl bland domarna som bland övrig personal. Det är en stor skillnad.

Idag jobbar sammanlagt 140 jurister på Svea hovrätt. 90 av dem är domare. Och många av juristerna som arbetar på hovrätten har rötter i andra länder.

– Ett problem dock är att språket är vårt precisionsinstrument i en domstol, så man måste vara väl bevandrad i det svenska språket för att det i praktiken ska fungera. Men många av våra unga duktiga ambitiösa invandrare har snabbt skaffat sig den kompetensen och vi ser de gärna som sökande hit, säger hovrättspresident Fredrik Wersäll.

Mer info om firandet på:

http://www.svea.se/Om-Svea-hovratt/Nyheter-fran-Svea-hovratt/Svea-hovratt-400-ar/#sthash.0UMKDl3i.dpuf

Jurij Gourman
juri.gourman@sverigesradio.se

Alberico Lecchini
alberico.lecchini@sverigesradio.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".