Martin Lind (till höger) och hans band, som också är en studiecirkel. Foto: Hansjörg Kissel/ Sveriges Radio.

Studiecirklar - folkbildning i över hundra år

"Det var osvenskt och antiauktoritärt"
3:12 min

Varje år deltar över en och en halv miljon svenskar i studiecirklar - en folkbildning som uppkom med syfte att demokratisera samhället när utbildning bara var ett privilegium för överklassen.

Studiecirklar som folkbildning uppkom i slutet av 1800-talet, men fyller fortfarande en viktig roll.

– Det handlade egentligen om politiska, sociala rörelser som såg att samhället visserligen tog till vara på en del av de behov som fanns för alla samhällsklasser, men att det fanns vissa saker som man aldrig fick del av, säger Lars Häger som är chef för studieförbundet Studiefrämjandet i Uppsala.

Det var arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen som drev på utvecklingen av studiecirklar, säger Lars Häger. Folk fick träffas och tillsammans läsa, prata och studera det man ville. Det var en antiauktoritär rörelse som var osvensk på den tiden när kommuner och staten ville blanda sig i folkets verksamhet, säger Lars Häger.

– Det finns också det osvenska och antiauktoritära i att själva studiecirkeln nästan programmatiskt säger sig vara fri och frivillig. Är det något som folkbildningen i Sverige har slagit vakt om så är just det fria och det frivilliga. Det vill säga - inga ska kunna tvingas in i en studiecirkel och vi ska som studieorganisationer inte heller tvingats av staten och kommunerna att göra vissa saker, säger han.

Sverige är ledande inom vuxenutbildning i EU, enligt Statistiska centralbyrån. Cirka 270 000 studiecirklar hålls i Sverige varje år, med över 1,7 miljoner deltagare.

2012 var det totala stödet till studiecirklar drygt 3 miljarder kronor, dels genom registreringsavgifter som studiecirkelsdeltagarna själva betalar, men framför allt den viktigaste delen – det statliga bidraget.

Statistiken visar att studiecirklar nuförtiden till två tredjedelar domineras av konst, musik och media – där musikgrupperna dominerar helt. Men det finns  fortfarande också cirklar som handlar om sociala och politiska frågor eller där man lär sig nya språk, matlagning eller keramik. Eller helt enkelt möts för att prata om filosofiska eller religiösa teman. Det finns också annorlunda ämnen som en kurs på studieförbundet ABF som lär ut strategier för hur man överlever en zombiekatastrof.

Dessa saker, ibland märkliga, väcker frågan om man då egentligen kan tala om vuxenutbildning. Martin Lind som har drivit studiecirklar som musikband i 15 år, tycker att visst kan man göra det.

– Jag kan förstå synpunkten att det inte skulle vara vuxenutbildning, men faktum är att jag jobbar som projektledare i dag, och när man blev tvungen att hålla i de här studiecirklarna och driva saker och ting på ett demokratiskt sätt, så lärde man sig väldigt mycket. Att förutom att lära sig spela musik och spela i band så lär man sig också mycket om att driva demokratiska processer, om än i en väldigt lite skala, säger Martin Lind.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".