EU-parlamentsvalet del 1:

Partierna vill ha ett smalare men vassare EU

5:56 min

De flesta svenska partier är i grunden positiva till EU-samarbetet även om kritiken mot EU vuxit i eurokrisens spår. Men partierna längst ut till vänster och höger skiljer ut sig.

– Blir det inga förändringar, så kommer vi fortsätta driva frågan härhemma, i Sverige, om att utträda ur EU, säger Malin Björk som är Vänsterpartiets toppnamn i EU-valet.

Malin Björk betonar ordet härhemma, för det är i Sverige som ett beslut om att lämna EU skulle fattas, inte i EU-parlamentet. Därför finns det, anser hon, goda skäl även för någon som gillar EU att rösta på Vänsterpartiet, om man nu vill ha mer vänsterpolitik i unionen. Samtidigt säger hon att vänsterpolitik är nästan omöjligt att driva i dagens EU.

– Det står i fördraget att man ska föra den här politiken på det ekonomiska planet: höger, anti-inflation, och att inre marknaden ska gå före andra miljömässiga eller arbetsrättsliga krav. Det ska inte stå i ett fördrag eller konstitution. Om väljarna går till val och röstar för högerpolitik så ska de få högerpolitik. Om de går och röstar på vänsterpolitik ska de kunna få vänsterpolitik, säger Vänsterpartiets Malin Björk.

Även Sverigedemokraterna är ett EU-negativt parti. De gillar den inre marknaden och möjligheten för svenska medborgare att kunna röra sig fritt inom EU, men ogillar allt det överstaliga. De vill omförhandla medlemskapet, och om de inte får igenom sina krav vill de folkomrösta om ett utträde.

Men enligt Folkpartiet – som går till val med den kaxiga parollen: ”Tycker du inte om EU finns det elva andra partier att rösta på” – är det många fler partier som blivit mer EU-kritiska. Cecilia Wikström är andranamn på partiets EU-vallista:

– För 20 år sedan, när vi röstade om vårt medlemskap var det väldigt många partier som slöt upp bakom att vi skulle bli EU-medlemmar. Men nu känns det som om den ena efter den andra retirerar från det där. Och nu är det inte så svårt att sträcka på sig och säga att vi är Sverige mest EU-vänliga parti, för vi har nästan ingen konkurrens. Nu tävlar de andra partierna om vem som är mest EU-kritisk, säger hon.

De andra partierna skulle inte hålla med om den här beskrivningen. Däremot är de alla noga med att markera var de tycker att gränserna för EU-samarbetet går. Förenklat skulle man kunna säga att de alla driver linjen "smalare men vassare" i sin syn på EU. Det betyder att EU ska syssla med färre saker, men kunna lägga mer kraft på de områden där samarbetet är önskvärt, till exempel på miljöområdet eller i kampen mot internationell brottslighet. Centerpartiet, med sin tradition av decentralisering, tolkar det här som att EU ska detaljstyra mindre. Kent Johansson är partiets toppnamn i EU-valet.

– Om du har tydliga mål, så behöver du inte bry dig om detaljer. Men det fanns en tid när man inte var beredd att ha mål, till exempel för energisparande. Då skulle EU bestämma hur termostaterna skulle vara på elementen i Europa. Och det tycker jag är ett bra exempel. Då är det bättre att vi beslutar om mål, då behöver vi inte heller lägga oss i detaljerna. Det är ett bra exempel på "smalare men vassare", säger han.

Kristdemokraterna vill ha "ett mindre och mer ändamålsenligt EU". "EU behöver tyglas", sa partiledaren Göran Hägglund i höstas. Socialdemokraterna vill stärka löntagarnas och konsumenternas rättigheter i EU, men säger samtidigt att beslut i EU bara ska tas när det "medför ett mervärde". Moderaterna markerar tydligt mot en ökad överstatlighet på det ekonomiska området, i bankkrisens spår. I statsminister Fredrik Reinfeldts alla regeringsförklaringar från valsegern 2006 till 2011 hette det att Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sedan dess är formuleringen borta.

Även det mest EU-vänliga partiet, Folkpartiet, tycker att EU borde sluta syssla med en del saker, som kultur- och turismpolitik till exempel. Men partiets vision är ett federalt Europa, som det står i partiprogrammet.

– Vi är inte idiot-kramare av EU på något sätt. Det finns mycket som behöver reformeras, inte minst när det gäller tillgänglighet och öppenhet. Men vi tror fullt och fast på att vi behöver förstärka vårt samarbete ännu mer. Och vi vågar ha visioner om nästa steg för samarbetet, säger Cecilia Wikström (FP).

Det handlar till exempel om att Sverige ska gå med i eurosamarbetet, som är en fråga som inte EU-parlamentet har att göra med, om att ge EU beskattningsrätt och att skapa en europeisk motsvarighet till den federala polisen FBI i USA. Det är främmande tankar för de flesta av de andra partierna.

Däremot är alla partier, utom Sverigedemokraterna, för en fortsatt utvidgning av EU, och att till exempel Turkiet och Ukraina ska kunna bli medlemmar, bara de lever upp till kraven.

Och även om den allmänna tendensen kanske gått mot en mer skeptisk inställning till EU, så finns det i alla fall ett parti som gått i motsatt riktning. Miljöpartiet var länge starkt EU-negativt, men tog bort utträdeskravet efter en medlemsomröstning 2008. I EU-frågan har mycket hänt i partiet, säger tidigare språkröret Peter Eriksson, nu andranamn på partiets EU-vallista.

– Vi har länge varit kritiska mot mer överstatlighet, och att bygga ett federalt, starkt centralistiskt Europa. Och det är vi fortfarande. Men jag tycker att vi ser en förändring inom Miljöpartiet de senaste fem, tio åren, där vi mer och mer ändå vill använda medlemskapet på ett mer pragmatiskt och positivt sätt. Och vi ser också att det finns viktiga skäl att ha ett samarbete, säger Miljöpartiets Peter Eriksson.