1 av 5
Amelie Westerlind guidar bland svenska designers. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
2 av 5
Svensk modedesign på Sven-Harrys konstmuseum. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
3 av 5
Stickade modekläder på Sven-Harrys konstmuseum. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
4 av 5
Åsa Winqvist bredvid en Leksandsdräkt. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
5 av 5
Fuldesign har skapat en hijab till Sverigedräkten. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.

Snabb utveckling för svenskt mode

7:27 min

Från folkdräkten till en politisk idé om jeans och funktionella unisex-plagg. Sedan millennieskiftet har den svenska modescenen utvecklats i snabb takt, men fortfarande strävar vi efter att vara lagom.

"Känn dig själv", var Artur Hazelius motto. Bara genom att känna till vår historia kan vi känna oss själva, menade Hazelius som bland annat grundade Nordiska museet och Skansen för att bevara det svenska kulturarvet. Även kläder såg Hazelius som en viktig del, och år 1872 började han samla in plagg från den svenska landsbygden och bevara dem till kommande generationer.

Det är i Hazelius motto som utställningen "Dressing Swedish" tar avstamp. På Mångkulturellt centrum i Fittja visas historiska folkdräkter och samtida tolkningar.

– Den här dräkten består av en svart yllekjol, och sedan har den en fantastiskt vacker grön yllejacka med röd kant, och sedan har ärmen en liten diskret vinge, ingen jättepuffärm utan den är jättefin, med en röd bård. Innanför den gröna yllejackan finns en vit och rödblommig scarf. Sedan har hon en vit hätta med en fantastisk spets i framkanten, säger Åsa Winqvist som arbetar på Mångkulturellt centrum och visar en folkdräkt från Leksand i Dalarna.

Hon berättar att fram till den industriella revolutionen var Sverige framför allt ett bondesamhälle och var ingen idé att använda andra kläder än arbetskläder till vardags. Arbetskläderna används till de var utslitna och sedan stoppades de i väggarna för att isolera husen inför vintern. Det är därför som det är framför allt folkdräkter som samlades in av Artur Hazelius, och som finns bevarade.

Emma Lindblad är forskare på Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet. Hon berättar att det var först på 1900-talet som befolkningen började arbeta med yrken där det var möjligt att bära modekläder istället för bara arbetskläder. Hon tycker att det är problematiskt att tala om ett gemensamt svenskt estetiskt uttryck, men att generellt sätt har modescenen dominerats av funktionella unisex-plagg, och säger att det finns en politisk förklaring.

– Det tror jag knyter an väldigt mycket till den politiska ideologi som vi har haft under lång tid. Det har funnits en så himla stark konsensus mellan de svenska politiska partierna om att om vi ser ganska likadana ut så blir vi också ganska likadana. Vi vill inte att det ska märkas stora klass- eller samhällsskillnader. Så om vi utjämnar det estetiska så skulle det kunna bli så att vi blir mer jämlika. Sedan huruvida det är sant i verkligheten eller inte är en annan sak, men det finns en typ av utopisk vision, säger Emma Lindblad.

Men vid millennieskiftet hände något, och nu talar man gärna om det "svenska modeundret", där svenskt mode blivit en allt viktigare exportvara. Enligt Tillväxtverket så omsatte branschen 229 miljarder kronor under år 2012, och exporten ökade snabbare än den inhemska försäljningen.

Den explosionsartade kreativa utvecklingen av den svenska modescenen sedan millennieskiftet visas just nu under en utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Amelie Westerlind guidar besökarna bland festklänningar gjorda av papper, stora stickningar och jeans.

– Det är verkligen inte så att svenskar inte har mode i sin tradition, men vi har varit mer kända för vår textilframställning och det hör samman med det stickade, vårt hantverk som har skett i hemmen men också i våra textila fabriker. Att man nu börjar göra det till något experimentellt är däremot nytt. Tidigare har det varit så att det stickade har återkommit i höstkollektioner och liknande, det är någonting vi behöver på grund av vårt klimat, men nu ser man det även i långklänningar, i toppar och kläder som passar övriga årstider. Här ser vi en stickad klänning från House of Dagmar, men det är en sommarklänning helt enkelt, med spets upptill, säger Amelie Westerlind.

Förutom experimentella stickade plagg så tycker svenskar om att klä ner sig, och bär gärna jeans. Amelie Westerlind framhåller att svenskar tycker om att se sig som lagom, och att svart är en färg som är vanligt i garderoben.

– Det är för att vi tycker om att klä oss säkert, vi tycker om att vara säkra. Svart går alltid hem. Man kan beskriva det som att det ingår i jantelagen men det hör också samman med att designers tycker om att skapa i svart för att i svart kommer veck och skrädderier fram på ett helt annat sätt. Om man ser i den här gruppen av svarta skyltdockor så ser man silhuetter som dominerar under den här tiden. Mycket handlar om stor volym upptill, slimmade ben och stora skor, säger Amelie Westerlind.

Både Emma Lindblad och Amelie Westerlind betonar att den svenska modebranschen är under utveckling - vad som är trendigt och en del av det "svenska modeundret" i morgon är svårt att sia om eftersom vi påverkas starkt av influenser utifrån. Även den traditionella svenska folkdräkten är under utveckling och anpassas till det moderna Sverige, säger Åsa Winqvist på Mångkulturellt centrum och visar upp en ny version av den klassiska Sverigedräkten.

– Just den här är gul, blå och vit, med vita prästkragar. Vi gillar ju naturen här i Sverige och det finns givetvis mycket hämtat från naturen. Som du ser så har hon en vit hätta, och det var så att när man var gift så dolde man sitt hår. Här kommer något jag tycker verkligen är intressant. Det är en artistgrupp som heter Fuldesign och de lät konstruera en hijab, och har den samma färgställning med det gula och så har man sytt på prästkragarna. Det här är en inkluderande dräkt. Det finns många här nu, och vi är svenskar allihopa, säger Åsa Winqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista