1 av 7
John Peter Nilsson framför Den döende dandyn. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
2 av 7
Dardel med andra dandys på Operabaren i Stockholm. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
3 av 7
Porträtt av familjen Dardel, med svärfar i mitten. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
4 av 7
Målning med japanskt värdeperspektiv. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
5 av 7
Tavlan Begravningståg i Senlis från 1913. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
6 av 7
Tavla av huvudjägare i Sydamerika. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.
7 av 7
Utställningen visas på Moderna Museet i Stockholm. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.

Dardels ångest formade unik konst

10 min

Nils Dardel är en av Sveriges mest folkkära målare. Hans tavlor tillhör de dyraste i svensk historia, och "Vattenfallet" såldes för 25 miljoner kronor.

– Just nu står vi i ett svartmålat rum med en ganska bisarr dåre som ligger på rygg och tittar upp i himlen och lider av demoner och ångestattacker. Jag tycker att det här är en bra ingång till förståelse av Nils Dardel för att han är en ganska folkkär konstnär, men det är framför allt för att hans bilder har någon slags konstig, egendomlig, sagoaktig ton. Men i själva verket fanns det en ganska mörk sida hos Nils Dardel, säger John Peter Nilsson, ansvarig intendent för utställningen om Nils Dardel på Moderna Museet i Stockholm.

Nils Dardel föddes 1888 och i tonåren drabbades han av scharlakansfeber som resulterade i ett livslångt hjärtfel. Det kom att prägla hela hans liv, och känslan av att han skulle dö i förtid går att se i hans konst. Privat så levde Nils Dardel som att varje dag var den sista, och tog för sig av alkohol, kvinnor och män, säger John Peter Nilsson.

– Han kommer till Stockholm efter en tid i Uppsala där han umgicks med ett gäng överklassdandys. Där kan man säga att Dardel hittar för första gången en slags plats, en nisch, i livet. Det är i dandyrollen. Dandyrollen föddes på 1700-talet i England, men författaren Oscar Wilde tog den vidare i slutet av 1800-talet när han skrev i boken "A Man Under Socialism". Det viktiga för en dandy är inte vad han eller hon har utan vad han eller hon är.

I Stockholm studerade Nils Dardel på Konstakademien och tillhörde en grupp elitmålare, "De åttas gäng", som leddes av Isaac Grünewald. Målarna var starkt influerade av Henri Matisse och konstnärerna i Paris, men trots att Dardel flörtade med den internationella modernismen så hade han inte ännu hittat sin egen stil.

Tillsammans med sin älskare, konstmecenaten Rolf de Maré, reste Dardel till Paris, och det är först då han börjar hitta sitt eget uttryck. Hans egen dödsångest formade en konstinriktning som kom att kallas för dardelism.

– Jag tycker den här, Begravningståg i Senlis, är en av Dardels mer fantastiska verk. Varför gör denna man år 1913 en målning i ett försommarvackert Senlis med ett begravningståg? Jag tror att det är en stor pusselbit i förståelsen av Nils Dardel. Hela tiden finns lyckan, olyckan, kärleken, hatet. Någonstans tar saker en annan vändning, saker är aldrig för evigt.

Innan första världskriget bryter ut år 1914 så lämnar Nils Dardel Paris och åker på en jorden runt-resa med Rolf de Maré för att slippa se hur Europa brinner, säger John Peter Nilsson.

Dardel spenderar en längre tid i Japan där han influerades av det japanska värdeperspektivet, vilket innebär att konstnären staplar målningens olika motiv ovanpå varandra, där det viktigaste placeras högst upp i bilden. I Tokyo träffar han svenskan Nita Wallenberg och de inleder ett förhållande, men han får ett nej från familjen när han ber om hennes hand.

Det var efter uppbrottet från Nita Wallenberg som en hjärtekrossad Nils Dardel målade sin mest kända tavla, Den döende dandyn, säger John Peter Nilsson.

– Det är två berättelser kring den här målningen som jag tror är viktiga. Dels att han har träffat Nita Wallenberg och det är ett brustet hjärta vi ser. Han målar det här efter nejet. Men samtidigt tror jag att det finns ett självporträtt av honom själv som en dandy. Han håller handen på hjärtat, han håller handen på sitt eget förstorade hjärta och tänker att han kommer dö. Det är ett slags avsked på något sätt.

När första världskriget tar slut så reser Nils Dardel och Rolf de Maré tillbaka till Paris. Rolf de Maré grundar den svenska baletten i Paris, och tillsammans med Nils Dardel så sätter de upp den modernistiska föreställningen Dårhuset.

Men redan på båten till Paris träffar Nils Dardel Thora Klinckowström, som han senare gifter sig med. I giftermålet med Thora hittade Nils Dardel också en ny form av trygghet vilket påverkade hans konstnärskap, säger John Peter Nilsson.

– Tittar man på den här bilden med den här stora mannen med skägget i mitten så är det då svärfadern. Vi ser Nils till höger och vi ser förmodligen Thora längst till vänster. Thora och Nils får ett barn ihop, Ingrid Dardel. Det här är en idyllisk bild, det här är familjelyckan som Dardel längtade efter.

Trots att Nils Dardel är en etablerad konstnär vid den här tiden så har han inte slagit igenom i Sverige. Han får ofta kritiska recensioner och sålde inte så många tavlor. För att försörja sig får Dardel istället måla porträtt av välbärgade svenskar. Hans ateljé kallas vasst för "Nils Dardels estetiska skönhetsinstitut" av andra konstnärer eftersom han har en vana att leka med konsten och försköna porträtten.

Under 30-talet får Nils Dardel sitt stora genombrott på hemmaplan, men samtidigt börjar hans hälsa vackla och han skiljer sig från Thora Dardel. I Paris träffar han sin sista stora kärlek, säger John Peter Nilsson.

– Under 30-talet träffar Dardel den tredje kvinnan i sitt liv, Edita Morris. Om vi ser målningen där borta, Flickan med fackla, eller Brustet hjärta, så är det ett porträtt av Edita Morris. Nils står där med sitt förstorade hjärta, hjärtat står i brand, och det är några brandsoldater som försöker släcka elden. Det är komplicerat. Han kan inte få henne riktigt. Han får ytterligare ett nej från familjen.

Men Dardel vägrar att släppa taget om Edita Morris och reser till USA med henne och hennes man när Andra världskriget bryter ut. Det finns inte mycket dokumenterat från den tiden, men Dardel och Edita Morris reste flera gånger till Sydamerika och på Moderna museet visas en del av tavlorna från den tiden, med porträtt av indianer och huvudjägare.

– Här ser vi en stegrande häst som ett skelett, och ett skelett sittandes på hästen som tar adjö av ett annat skelett. Det här är inspirerat av den mexikanska dödskultskulturen, men han vet också om att han ska dö när han gör det här och han tar adjö av oss.

Nils Dardel dör år 1943 i New York och det dröjer tills efter kriget innan hans kropp kan fraktas tillbaka till Sverige där han begravs på Ekerö, där han och Thora Dardel brukade spendera somrarna tillsammans.

Efter hans död blir Nils Dardel på riktigt en folkkär konstnär, och sedan 80-talet har hans popularitet bara växt, säger John Peter Nilsson. På 80-talet slog Lustans Lakejer igenom med sin dekadenta syntmusik och Klas Östergren skrev kultromanen Gentlemen, och båda var starkt influerade av Dardel och dandy-livsstilen, som stämde väl överens med decenniets lyxiga livsstil.

– När de postmoderna tankegångarna kommer in, att man kan blanda det höga med det låga, att jag har många olika jag. Det finns inte en fast roll som man spelar, utan man spelar många olika roller. Vi känner igen oss i det här rollspelet, vi känner igen oss i kasten, man vaknar upp jävligt eländig och nästa dag är man jättelycklig. Dardel visar att vi kan vara på olika sätt utan att förlora vår trovärdighet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista