"Fördraget med indianerna undertecknas" - en tavla från 1908 där den amerikanska konstnären John Ward Dunsmore (1856-1945) avbildat ett moment ur Jonas Broncks livshistoria.

Bronck från Sävsjö gav namn till Bronx, NY

6:30 min

En svensk har gett namn åt stadsdelen Bronx i New York. Jonas Bronck från Komstad utanför Sävsjö steg för 375 år sedan i land i Amerika. Nåt som firas i hans småländska hembygd i helgen.

– Det här är mumma för en historiker, säger Göran Modig, en av de entusiastiska historikerna som forskar i Jonas Broncks liv.

Tack vare dem och några eldsjälar från Sävsjö i Småland har denna historia belysts, ett Jonas Bronck Centrum i Sävsjö tillkommit och projektet utvecklats till att betyda mycket för flera länder.

– Projektet handlar egentligen om Amerikas historia, Sveriges historia men framförallt Hollands historia. De har smält samman under början av 1600-talet genom en gemensam nämnare som är en liten pojke från Komstad, Sävsjö i Småland, och som i unga år gav sig i väg, hamnade i Amsterdam, blev tämligen rik och emigrerade till det som hette Nieuw Amsterdam på den tiden, alltså dagens New York. Han köpte sig ett landområde som var tämligen stort, det blev större och större och till slut blev det 600-700 hektar och den delen är alltså i dag namngiven efter honom. Det är statsdelen Bronx med 1,3 miljoner invånare, säger historikern Göran Modig.

När man nu under helgen firar allt detta i Sävsjö kommer Jonas Broncks ättlingar från USA, representanter från stadsdelen Bronx i New York och ett stort antal journalister från olika länder, att närvara vid ceremonin som Minoo Akhtarzand, Jönköpings landshövding, inviger.

– Det är en väldigt viktig fråga för kommunen. Det kommer att sätta Sävsjö kommun ännu högre upp på kartan.

Minoo Akhtarzand säger att Bronck har sin speciella plats i kommunens historia som är fylld av eldsjälar och entreprenörer. Nu kommer även ett monument över honom att avtäckas. Men, det var inte förrän på 80-talet som man fick klara bevis på att Jonas Bronck var född på svensk mark. Två dokument belyser nu det och Göran Modig är en av dem som försöker hitta flera.

Man vet att Jonas Broncks amerikanska liv blev kort och att inga direkta ättlingar finns kvar – enbart släktingarnas – men Jonas Bronck har hunnit lämna ett familjevapen som han själv ritat, bakom sig. Det går att känna igen i statsdelen Bronxs och staden New Yorks vapnen och kanske även i USA:s örnprydda sigill. Är det så då kan Sävsjö bli ett Mecka för amerikanerna, säger Göran Modig.

– Det här är verkligen en femetta – om det visar sig att man gjorde det heraldiska riksvapnet på så sätt. Då var New York huvudstaden i Amerika och då hade man så att säga inte mycket att gå på – en romersk örn är ju ganska naturligt om man ska bygga ett nytt vapen – och då har vi en romersk örn i det här heraldiska vapnet.  Bronxarna var aktiva i området på den tiden och på så vis kanske beslutet kom att man tar en örn.  Och blev det så då blir den örnen mycket viktigare för amerikanarna – den heraldiska örnen som Bronxs har.

Göran Modig säger att det finns en massa teorier kring Jonas Broncks liv men att det som historikerna hittills bevisat redan är fantastiskt. Sävsjö har i och med det fått  internationell uppmärksamhet och bland de som i dagarna besöker staden finns alltså ättlingar till Jonas Broncks släkt. Det var flera av dem som då på 1600-talet rest med honom till det nya landet. Broncks betalade också resan för en fjärdedel av alla passagerarna på båten och gav 5 000 guldkaroliner för det vilket är en summa som i dagens läge uppskattas till en halv miljon kronor.

Mest känd bland dem som åkt med honom är kusinen eller var han kanske brorsbarnet, Peter Bronck. I hans hus i Coxsackie, NY, som är ett av de äldsta husen i USA, finns nu Bronck Museum.  

– Och den släkten är väldigt levande fortfarande, säger Göran Modig.

Invånarna i Coxsackie, flera av dem ur Broncks familjen, har innan staternas Declaration of Independent skrevs, och i protest mot krigandet i området, skrivit sitt egna dokument of Independent som även det skulle ha kunnat utföra grundmodell för det mest kända dokumentet på andra sidan Atlanten – alltså den Declaration som undetecknades i Philadelphia.

– De fick 250 stycken att skriva på det här pappret och halva listan är släktingar, så de var väldigt aktiva för den amerikanska självständighetsproceduren.

Det faktum visar också vilken stor sammanhållning som fanns i den invandrargruppen som till en början samlades kring Jonas Bronck i tiderna då det holländska området i Amerika förvandlats till att bli en engelsk koloni, säger Göran Modig.

– Det påminner om 1800-talet när svenskarna emigrerade till Amerika. Man finner tryggheten i den gemensamma gruppen.

Politikerna och vi andra bör se paralleller i den nuvarande invandringen till Sverige och omvärdera försöken till att påskynda integrationsprocessen, säger historikern Göran Modig. Utan denna sammanhållning de haft skulle Broncksfamiljens historia blivit annorlunda menar han. Göran Modig säger att det finns saker som man kan lära sig av den småländske Jonas Bronck som nu under helgen alltså  firas i sina hemtrakter där Minoo Akhtarzand är landshövding. Även hon ska i invigningstalet beröra migrationsaspekten.

– Det är viktigt för oss som har en annan bakgrund, kommer från andra länder - det är faktiskt en förebild. För att det är möjligt att vara invandrare, komma till andra länder och åstadkomma någonting stort.

Jonas Bronck, som köpte sitt land av Indianerna, medverkade också till tillkomsten av ett fredsfördrag med ursprungsbefolkningen. Detta har den amerikanska konstnären John Ward Dunsmore (1856-1945), avspeglat i sin tavla Signing the Treaty with the Indians (Fördraget med indianerna undertecknas) från 1908.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista