Ytterligare fördjupat samarbete med Nato

3:22 min

Sveriges status i relation till försvarsalliansen Nato väntas bli uppgraderad på toppmötet i slutet av veckan. Det handlar om utökade möjligheter till samarbete, kallat "enhanced opportunities for cooperation".

Förutom Sverige är det fyra andra länder som får denna uppgraderade status - Finland, Australien, Georgien och Jordanien. Enligt Magnus Christiansson, militärstrateg på strategiska avdelningen på Försvarshögskolan, visar Nato genom detta att man har haft väldigt stor nytta av de här länderna, och att de här länderna har väldigt stort intresse av att ha en nära relation med Nato.

– Till exempel har Sveriges Nordic Centre for Gender in Military Operations(ett center för information, kunskap och erfarenheter kring genusperspektivet i internationella insatser) blivit certifierat inom Nato, som ett godkänt center. Det vill säga, det är en aktivitet som Sverige har startat själv och som Nato kan dra nytta av. Man har deltagit i alla de större operationerna som Nato har deltagit i, man har också varit med i övningsverksamheten. Så vad det handlar om är att man helt enkelt deklarerar och visar för omvärlden att "vi har en väldigt nära relation", och "vi vill vara med i många partnerskapsaktiviteter". Det är egentligen själva betydelsen av detta. 

Sverige är ju inte medlem av Nato, men är ett av Natos 22 partnerländer. Och då måste Sverige också visa vad man gör på hemmaplan för att leva upp till sin "status", menar Magnus Christiansson. Ett exempel är det värdlandsavtal som den svenska regeringen godkände för en vecka sedan.

– Man måste man också visa att man gör någonting på hemmaplan. Och det är därför Sverige har försökt koordinera detta med Finland, om att skriva under ett "Host nations support"-avtal, ett värdlandsavtal. Så det är liksom en process av att försöka ligga så nära som möjligt, när medlemskapet inte är ett alternativ. 

Sedan 1994 bedriver Sverige och Finland ett allt tätare samarbete med Nato inom alliansen Partnerskap för fred. Ett land i den alliansen kan välja att ingå ett så kallat Host nations support - ett värdlandsavtal - med Nato. Ett avtal som gör det lättare för Natos snabbinsatsstyrka att både öva i värdlandet och komma under kriser.

Men hur mycket kan Sverige närma sig Nato utan att vi är med på riktigt?

– Medlemskapet är ju faktiskt en kvalitativ skillnad. Sverige kan inte vara med i försvarsplaneringen och kan inte fatta beslut om annat än att vara med och påverka de internationella operationer där vi är med tillsammans med Nato. Debatten i Sverige handlar ofta om huruvida det finns någon gråzon, och kan Sverige smyga in i Nato? Det är en väldigt svensk diskussion, därför att inom Nato är den här skillnaden glasklar. Och varje gång Sverige hamnar för nära så att det kan bli frågetecken, då är det Nato-länderna som säger ifrån. Så de kommer inte acceptera ett land som försöker smyga in, eller försöka låtsas vara medlem, utan det finns en väldigt tydlig gräns, säger Magnus Christiansson på Försvarshögskolan.

Och han tror att det kommer bli en politisk diskussion om Sveriges partnerskap med Nato efter valet, om det blir regeringsskifte.

– Om det är så att Vänstern och Miljöpartiet ska samsas med Socialdemokraterna i en regering, om en utrikespolitik, kommer man att fullfölja den här partnerskapspolitiken? Vänstern, och delvis också Miljöpartiet, har ju varit kritiska till Afghanistan-insatsen, vilken ju har byggt på ett väldigt nära partnerskap med Nato. Kommer man att fullfölja det här? Kommer man att fullfölja det som den borgerliga regeringen nu lanserar, alltså det här "enhanced opportunities for cooperation", kommer man att fullfölja det efter valet? Det är en av de intressanta frågorna som jag tror kommer att komma upp, säger Magnus Christiansson, militärstrateg på strategiska avdelningen på Försvarshögskolan.