Flaggor från olika länder fanns på plats på välkomstbordet till internationella språkdagen på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio
Flaggor från olika länder på en internationell språkdag på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Foto:Jenny Tibblin/Sveriges Radio

Hur många språk talas i Sverige?

"Man kan skapa kontakter över nya gränser"
5:06 min

I Sverige talas ett par hundra olika språk, enligt uppskattningar. Det är positivt för samhället tycker Aristide, som själv har ett annat modersmål än svenska.

– Jag tycker det ger mångfald. Olikheter gynnar samhället, tänker jag. Finns det olikheter kommer nyskapande också. Man kan skapa kontakter över nya gränser, och man slipper det där med att man är rädd för det okända.

Ditt modersmål är franska?

–  Ja. Ma langue maternelle c'est le francais, säger Aristide.

Det förs ingen statistik om medborgarnas modersmål i Sverige. Bland annat eftersom personuppgifter inte får behandlas på ett sätt som gör att de avslöjar etniskt ursprung. Av samma anledning finns det ju inte heller statistik om medborgares etniska ursprung, utan bara om vilket land man är född i. Men det finns uppskattningar om hur många språk som talas i Sverige, som många forskare och språkexperter är överens om.

– Det är svårt att säga riktigt hur många det är, eftersom det ju kan finnas språk som talas av kanske en person, i Sverige. Men det är ju definitivt hundratals. Jag räknar med något hundratal eller så, som har mer än några hundra talare i alla fall, säger Mikael Parkvall som är lingvist på Stockholms Universitet.

Som exempel finns det bland skolelever i Stockholm 132 olika modersmål representerade, enligt Språkcentrum i Stockholm, som har hand om modersmålsundervisning. Det innebär över 34 000 elever med annat modersmål än svenska. 

Att det förekommer så många andra språk i landet kommer det också påverka det svenska språket i grunden? Nej, inte mycket, tror Mikael Parkvall.

– Den påverkan det kan ha är kanske just några enstaka låneord, men att det skulle påverka svenskan i grunden, det tror jag är i stort sett uteslutet. Jag brukar gilla att jämföra med USA för drygt hundra år sedan, när massvis med européer invandrade. De flesta amerikaner är ju av icke-engelsktalande påbrå, och det har inte hänt särskilt mycket med det engelska språket där för det.

Men även om svenskan inte förändras i grunden så har den i alla tider lånat ord från andra språk, och det har varierat vilka språk som har influerat. Under 1700-talet lånades många ord från franskan: som fåtölj och glass, på 1400-1500-talen lånades många ord från tyskan, och ännu längre tillbaka, på medeltiden, lånades många ord till alla de europeiska språken från arabiska och persiska. Till exempel ord som socker, spenat och giraff, som man numera knappast reflekterar över att de kommer från just arabiskan.

Men det är engelskan som är det absolut dominerande språket som svenskan lånar ord från i dag, och trots att språk som arabiska, persiska och turkiska är stora invandrarspråk så finns det inte lika mycket nya låneord från dem. Men när det finns, då handlar det ofta om ord som förknippas med någon ny företeelse, eller som används i mer specifika kretsar eller områden, säger Maria Bylin som jobbar på Språkrådet.

– Om man tittar på vad som kommer in i Svenska Akademins ordlista så har man ju dels sånt som kommer via medierna och nyhetsflödet. Sånt som sunni och shia, som kom in för några decennier sedan. Jihad är också ganska nytt, och där har man lite svårt att veta om det är ett jihad eller en jihad. Sen kommer ganska mycket via ungdomsspråket. Habibi är väl arabiska, och guss tror jag är turkiska, säger hon.

Och när ett ord väl lånas in från ett annat språk till svenskan finns det några förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska kunna bli ett etablerat ord och användas i ett svenskt sammanhang, säger Maria Bylin.

– Det är mycket det att man böjer ordet svenskt. Precis som med jihad måste man till exempel bestämma sig för om det ska vara en eller ett på svenska? Och vad ska det ha för pluraländelse? Det brukar ofta vara svårt. Avokado är ett sånt ord som folk fortfarande undrar över vad det heter i plural. Så det måste med, och sen så är det så att ibland får ord lite andra betydelser på svenska. Det gäller ju också att få folk att förstå i vilken betydelse man använder ett nytt ord, säger hon.

Svenskan är ett litet språk i världen, med bara runt 10 miljoner talare. Av de hundra största språken i världen kommer svenskan först på plats 90 ungefär. Finns det då en reell risk att språket faktiskt dör ut till slut, särskilt när det nu talas så många andra språk i landet också? Lingvisten Mikael Parkvall säger att de flesta av hans kollegor inte tror det, men att han själv ändå tror att möjligheten – eller risken –  finns.

– Det enda sätt som språket skulle kunna dö ut på är att svenskar i framtiden inte uppfostrar sina barn på svenska, utan väljer att prata något annat språk. Det är liksom det enda sätt ett språk kan dö på. Det är inte helt ovanligt att svenskar sätter sina barn i engelskspråkiga skolor, till exempel. Därifrån är det ju långt till att språket dör ut, men det skulle ju möjligen kunna vara ett första steg, att man får en ny generation svenskar som känner sig mer bekväma med att prata engelska med sina barn än svenska. Någon fara för att invandrarspråk skulle ta över Sverige däremot, den tror jag är noll, säger Mikael Parkvall som är lingvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".