1 av 2
Två framtida scenarier. Minskar vi utsläppen idag kan vi fortfarande hålla tvågradersmålet . Annars räknar FN:s klimatpanel med en temperaturökning på ca fyra grader före 2100. Bild ur rapporten: Effekter, anpassning och sårbarhet.
2 av 2
Miljöminister Åsa Romson (MP) deltar när Naturvårdsverket berättar om de viktigaste budskapen som tas upp i FN:s klimatrapport. Foto: Pontus Lundahl / TT.

Ont om tid att stoppa global uppvärmning

"Ju fler som ansluter sig, desto färre vågar stå utanför"
3:48 min

Världen blir varmare och isarna smälter. Men det finns en liten chans att bromsa utvecklingen. Det är budskapet från FN:s klimatpanel.

– Den ger ett visst hopp i alla fall, till att det går. Även om de samtidigt säger att det krävs väldigt mycket utsläppsreduktioner sen, i framtiden bortanför 2020, säger Reino Abrahamsson, utredare på Naturvårdsverket. Han deltog i den svenska delegation, som presenterade panelens slutrapport för svensk press på måndagen.

Huvudbudskapet i rapporten från FN:s klimatpanel, som är en sammanställning av världens klimatforskning, är att världen håller på att värmas upp av utsläppen, att klimatförändringarna redan är synbara överallt, men att det finns en chans att hejda utvecklingen.

Forskarna målar upp två alternativa scenarier; Ett där vi fortsätter släppa ut växthusgaser i samma takt som idag. Då kommer medeltemperaturen att stiga med omkring fyra grader före nästa sekelskifte, alltså på 85 år. Det är en värld med allt fler översvämningar och naturkatastrofer och där färskvatten blir en bristvara.

Och så det alternativa scenariot som klimatpanelen nu vill uppmana världens ledare att sträva efter. Där håller vi tvågradersmålet, så att medeltemperaturen inte stiger med mer än två grader. Men då måste utsläppen minska med mellan 40 och 70 procent före 2050 och ner till noll före 2100. Och för det krävs en rad kraftfulla globala åtgärder redan de kommande åren, säger Reino Abrahamsson.

– Koldioxidutsläppet måste bli negativt. Vi måste alltså ha biogasanläggningar som samtidigt fångar in koldioxiden och lagrar den under marken. Det krävs att många länder på något sätt sätter ett pris på koldioxid. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Det andra är att man måste satsa mycket på teknikutveckling, exmpelvis koldioxidinfångning och lagring, för att få ned kostnaderna. Sen måste man nu, de närmsta femton åren, när man ersätter gamla energianläggningar, bygga dem för fossiloberoende. Antingen förnybar energi, eller kraftverk med koldioxidinfångning och lagring.

Nu hänger det på världens ledare att hejda utvecklingen och det kan bli svårt, menar Reino Abrahamsson.

– Det är svårt naturligtvis. Många länder ser det här som att det är välståndsutveckling som är en central del för deras samhälle. Det är inte några riktigt lovande tecken idag, det är det inte. Men jag tror att ju fler som ansluter sig till det hela, desto fler vågar då inte stå utanför. Utan man vill vara med i gänget där de flesta är.

Nästa år väntar klimatmöten i Paris och Lima och miljöminister Åsa Romson är förhoppningsfull. Hon menar att Sverige kan vara ett föregångsland internationellt.

– Man kan göra väldigt mycket också som litet land. Genom att vara ett föredöme och en föregångare. Jag tror att det är bra både för svensk ekonomi, för att vi får en vitalisering där, och så är det väldigt viktigt för vårt globala ansvar gentemot våra barn, säger Åsa Romson.

Men för att gå i bräschen och vända utvecklingen globalt, så räcker inte de svenska klimatsatsningarna.

– Klimatpolitiken i Sverige måste accelerera i flera steg. Det vi gör nu är att påbörja en sån acceleration genom tydliga satsningar och investeringar i ett klimatsmartare samhälle. I miljösmarta transporter - på järnväg och kollektivtrafik - i energieffektivisering, i miljonprogrammen, i lokala klimatinvesteringar som vi vet gynnar både ny teknikframställan och nya affärsmöjligheter, och servar lokalbefolkningen med smartare klimatteknik, säger miljöminister Åsa Romson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".