Mona Sahlin i Almedalen 2014. Foto: Sveriges Radio
Mona Sahlin utsågs i juni till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Foto: Sveriges Radio.

Mer stöd till avhoppare och anhöriga ska motverka extremism

"Segregation lika stort hot mot demokratin som extremism"
3:42 min

Både extremister som vill hoppa av och deras anhöriga måste få mycket mer stöd, säger Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Hennes uppdrag sträcker sig till sommaren 2016, och vid det laget hoppas hon att stora förbättringar har skett. 

– Om ett och ett halvt år hoppas jag att det dels finns avhopparstöd för alla som vill lämna extrema organisationer. Och att det finns anhörigstöd, så att familjer som behöver hjälp för att få bort skam och skuld och för att kunna hjälpa sina barn vet var de ska höra av sig. Och att fler i samhället fattar att segregationen är ett lika stort hot mot demokratin som extremismen är, säger Mona Sahlin, som i veckan deltog i ett möte om islamistisk extremism i Rinkeby i nordvästra Stockholm.

Under senare tid har ett flertal unga män lämnat Sverige för att ansluta sig till islamistiska extremister i Irak och Syrien. Enligt färska uppgifter från Säpo handlar det om åtminstone 90, och av dem har minst 23 dött.

Flera av de unga männen som rest har somaliskt påbrå, och ordföranden för Somaliska Riksförbundet Abdi-Nur Mohamed Isse håller med om att segregationen är en grogrund för extremismen. Men han tycker också att det finns en kunskapsbrist i samhället kring de här problemen.

– Det vi ser är en utbredd segregation som behöver tacklas. Men det är inte den enda orsaken. Det finns också folk som rekryterar, och de lyckas, de gör sitt arbete, men svenska institutioner och svenskt civilsamhälle är inte rustade för att möta de här hoten, säger Abdi-Nur Mohamed Isse.

Varför är det så?

– Jag tror att det är ett nytt fenomen för många institutioner: Socialtjänsten, psykiatrin, polisen, Säpo. Medan det inte är så nytt för oss somalier, eftersom detta har skett sedan 2007. Så det är kunskapen kring sakfrågan som lyser med sin frånvaro.

Redan 2007 stod det klart att flera unga män hade rest för att strida med terrorklassade islamistgruppen al-Shabaab i Somalia. Och även idag har Somaliska Riksförbundet en roll att spela i kampen mot att unga män i Sverige reser för att kriga med jihadistiska terrorgrupper i Syrien och Irak, säger Abdi-Nur Mohamed Isse.

– Det vi kan göra är att väcka debatt och diskussion, via våra föreningar. Vi har föreningar från Umeå till Malmö, och den kapaciteten är det väldigt få som har. Och det är det vi kan utnyttja till att sprida information på somaliska. Och det tror jag är en framgångsfaktor som kan hindra att folk åker, säger Abdi-Nur Mohamed Isse.

Det var i somras som dåvarande demokratiministern Birgitta Ohlsson utsåg Mona Sahlin till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. I uppdraget ingår bland annat att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på både nationell och lokal nivå.

Mona Sahlin stöder den nya regeringens förslag att kriminalisera träning och strid för organisationer som är terrorlistade av FN. Men för hennes del är det viktigaste just nu att resa runt, träffa människor och lyssna.

– Många behöver få fråga, de behöver få våga prata, och vi som också lyssnar har väldigt mycket att lära, för vi förstår inte alltid den hopplöshet som växer, säger Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".