Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige olikt de nordiska länderna i synen på invandring

Publicerat fredag 5 december 2014 kl 12.45
"Mycket mer laddad fråga i Sverige än i Norge och Danmark"
(4:44 min)
Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl, Sverigedemokraternas tillfällige partiledare Mattias Karlsson och Fremskrittspartiets partiledare Siv Jensen. Foto: TT/ Dansk Folkeparti.
Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl, Sverigedemokraternas tillfällige partiledare Mattias Karlsson och Fremskrittspartiets partiledare Siv Jensen. Foto: TT/ Dansk Folkeparti.

Är Sverige på väg åt samma håll som Norge och Danmark, där invandringskritiska partier fått stort inflytande? Inte i nuläget, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö.

–  Sverigedemokraterna har en annan historia som parti än vad Fremskrittspartiet eller Dansk Folkeparti har. Med rötter i nynazistiska rörelser och ett rasistiskt förflutet, och det är ett parti som länge hade ett väldigt rasistiskt program. Till skillnad från Fremskrittspartiet eller Dansk Folkeparti som har rötter i klassisk populism, och inte har "bruna rötter" på det sättet. Det är i sig en viktig skillnad och ett argument för många andra partier, att inte samarbeta med Sverigedemokraterna, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare knuten till Göteborgs Universitet och Timbro.

Partiernas historia skiljer sig alltså åt – däremot när det gäller vad partierna står för politiskt – i invandringsfrågor, så är de ganska nära varandra, säger Andreas Johansson Heinö. Skillnaden ligger snarare i synen på invandring och sättet som invandringsfrågan har hanterats i Sverige respektive Norge och Danmark.

– Invandringspolitiken är mycket mer laddad i svensk politik. Det uppfattas som mer extremt, och i sig främlingsfientligt, att stå för en annan invandringspolitik. Så är det inte i Danmark och Norge, där är inte det en extrem uppfattning. 

Danmarks Radios Europakorrespondent Anna Gaarsdlev berättar i SVT:s Agenda hur det danska folket har en annorlunda syn på invandring än vad det svenska folket i allmänhet har:

"Vi har aldrig sett oss själva som ett invandringsland, på samma sätt som ni i Sverige har gjort. Och det betyder att vi har pratat om migration och flyktingar på ett helt annat sätt än ni har gjort. Vi har aldrig tyckt att vi har en särskild plikt här i världen att ta emot många flyktingar. Det tycker inte danskarna. Och det gör att vår inställning, eller danska befolkningens inställning, till flyktingar skiljer sig, och har skiljt sig avsevärt från den svenska inställningen."

Och Andreas Johansson Heinö håller med om att landets självbild har betydelse.

–  I Sverige ligger det mycket i självbilden att vi ser ett moraliskt värde av att hjälpa andra länder. Tidigare med biståndspolitik, och så småningom med flyktingpolitik och så vidare. Det blir nästan identitetsskapande att stå bakom den politiken. Och då får också den här typen av frågor en annan laddning, det blir inte bara vanlig politik. Medan man kanske i Danmark och Norge mer ser på invandringspolitiken som ett av många politikområden, där man kan ha olika uppfattningar.

Norska Fremskrittspartiet grundades 1973 som ett populistiskt parti mot höga skatter, men invandringskritiken har på senare år blivit mest framträdande. Fremskrittspartiet var länge det näst största partiet i stortinget och sitter sedan 2013 i den norska regeringen, och partiledaren Siv Jensen är finansminister. I Danmark har Dansk Folkeparti suttit i folketinget sedan 1998. De har varit stödparti åt regeringen under flera år - i utbyte mot en striktare invandringspolitik, vilket är en av partiets huvudfrågor.

Andreas Johansson Heinö menar att det inte riktigt går att jämföra läget i Sverige med läget i Norge och Danmark i dag, utan att det rimliga i så fall vore att jämföra med den politiska situationen i våra grannländer för 10-15 år sen, eftersom de invandringskritiska partierna varit närvarande mycket längre tid där.

Men det finns andra länder i Europa som liknar Sverige mer. Det land som ligger närmast Sverige i sättet att isolera ett parti likande Sverigedemokraterna är Belgien, där de etablerade partierna under många år isolerade partiet Vlaams Belang, säger Andreas Johansson Heinö. 

– Det är ett parti som har liknande rötter som SD, det vill säga väldigt extrema, och är ett radikalt invandringsfientligt parti. Som de övriga partierna, från vänster till höger, var enade om att isolera. Annars har man i alla andra europeiska länder efter en eller två mandatperioder påbörjat någon form av samarbete, och låtit såna här partier komma i regering, eller vara stödpartier i parlament, eller åtminstone göra upp i enskilda frågor.

Men Andreas Johansson Heinö ser alltså inte en liknande utveckling i Sverige framför sig, som i Norge och Danmark. Detta eftersom han tror att övriga partier i Sverige fortfarande inte är beredda att börja prata och samarbeta med Sverigedemokraterna. 

– Nu har Sverigedemokraterna också villkorat budgetstöd med att man vill se en förändrad invandringspolitik. Det vill säga, då utesluter man möjligheten att man kan samarbeta om andra frågor. Nu har SD sagt att det är det här som gäller: vi vill ha en ändrad invandringspolitik, annars röstar vi ner er budget. Och det betyder ju också att ett samarbete med SD per definition skulle innebära en förändrad invandringspolitik. Och det är det som gör att jag tror att det ligger väldigt långt borta, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".