Stilbild från hemmavideo där vågen ses träffa en strand i Thailand. Foto: AP Photo / APTN
1 av 2
Stilbild från hemmavideo där vågen ses träffa en strand i Thailand. Foto: AP Photo / APTN
Tre kvinnor tittar på en minnesväg över svenskar omkomna i tsunamin. Foto: AP Photo/David Longstreath
2 av 2
Minnesvägg i Phuket, över svenskar som omkom i tsunamin. Foto: AP Photo/David Longstreath.

Över 500 svenska turister kom aldrig hem igen

"Man vände sig om, såg vattenmassorna komma mot en, och sen så var man inne i det"
8:29 min

Den 26 december 2004 slog enorma flodvågor in över kuststräckorna i Bengaliska viken. Bland länderna utanför själva katastrofområdet var Sverige ett av dem som drabbades hårdast. 

Några timmar efter att flodvågen sköljt in berättade turisten Klas-Göran Olsson i Ekot om situationen på plats i Phuket, Thailand.

"Man tittade ut över havet och undrade: vad är det som håller på att hända? Havet började koka, det blev små vågor överallt, och rätt som det var så kom de här jättevågorna och bara spolade in över stränderna. Och spolade bort totalt allting. Hotell, restauranger, sånt som låg 50-75-100 meter in från stranden, spolades med ut till havet. Människor som hade kommit ner till stranden spolades ut i havet. Stora båtar välte, en del båtar blev uppspolade på stranden. Det är fullständig katastrof. Hela havet är liksom nersmutsat med allt upptänkligt - bord, stolar, bilar." 

Strax innan klockan två, svensk tid, på natten mot den 26 december 2004 inträffade en av de absolut kraftigaste jordbävningarna som man känner till genom historien, ute i Indiska Oceanen. Skalvet skapade en jättelik våg, knappt märkbar ute till havs men som när den närmade sig land växte till en 10-15 meter hög flodvåg - eller tsunami som det också kallas.

Klockan 04 rapporterade Ekot första gången om jordbävningen:

"Klockan är fyra - nyheter från Ekot. En kraftig jordbävning skakade i natt norra delen av ön Sumatra i Indonesien. i Aceh-provinsen längst i norr rapporteras panik ha brutit ut. Tusentals människor flydde från sina hem. Men det är fortfarande oklart om jordbävningen orsakat svåra skador. "

Då hade vågorna ännu inte nått alla de länder som skulle bli hårt drabbade. Om det hade funnits ett varningssystem hade antagligen många människor hunnit evakueras från stränderna, eftersom Indiska oceanen är så stor att det tog upp till två och en halv timme för flodvågorna att nå vissa länder. Men det fanns inget varningssystem, och utan förvarning slog sen enorma flodvågor in över kusterna i bland annat Indonesien, Indien, Sri Lanka, och Thailand.

Den julen 2004 hade mellan 20 och 30 000 svenskar bestämt sig för att fira jul i Thailand, som vuxit fram som ett mycket populärt charter-resmål. När flodvågen sveper in över kusten närmast utplånas turistorter i Khao Lak och på Phi Phi-öarna, och charterorter på Phuket drabbas hårt.

Victor Israelsson förlorade hela sin familj när vågorna nådde Khao Lak. Då var han 12 år gammal. Sex år senare berättar han i P3 Dokumentär hur familjen var på stranden och såg hur vattnet dragit sig tillbaka, vilket de först mest tyckte såg häftigt ut. Sen ser de någonting i horisonten komma långsamt mot dem, och när de till slut ser stora båtar välta inser de att de är fara på gång och flyr från stranden. Victor berättar hur han sveps med i vågen:

"Man vände sig om, såg vattenmassorna komma mot en, och sen så var man inne i det. Jag skulle kunna jämföra det med om du slänger in bråte och sånt i en tvättmaskin, och så hoppar du in i tvättmaskinen, så kan du få en bild av hur det kändes, kan jag tänka mig. Så var det. För det var ju liksom bilar, det var elledningar, det var betong, det var delar av hus, det var allt möjligt, det var jord, allt du kan tänka dig var i vattnet."

Victor lyckades till slut nå ett träd som han klättrade upp i för att komma undan vattenmassorna. Men sin mamma, pappa, bror och syster återsåg han aldrig igen.

När läget klarnat efter den första tidens osäkerhet, skulle det visa sig att 543 svenskar omkom i tsunamin, vilket gör Sverige till ett av de hårdast drabbade länderna utanför själva katastrofområdet. Totalt krävde katastrofen runt 230 000 dödsoffer, miljontals människor tvingades fly från sina förstörda hem, och allra värst drabbat var Aceh-provinsen i Indonesien.

Researangören Fritidsresor hade ungefär 800 svenskar på plats i Khao Lak, och informationschefen Lottie Knutsson kom att få stor betydelse dagarna efter katastrofen. För bristen på information var stor, och svenska myndigheter fick kritik för sin sena reaktion på händelserna.

När Lottie Knutsson intervjuas i programmet Efter Tre i P3 den 27 december vittnar hon om att Fritidsresor inte lyckats upprätta något samarbete med regeringen om att bistå de svenska turisterna på plats, eftersom de inte ens lyckats få kontakt. I P3 Dokumentär beskriver hon det som en avgörande skillnad i krisledning - att Fritidsresor valde att agera när UD väntade på mer information för att sen reagera. Researrangörens personal tvingade sig själva att utgå från det värsta och agera utifrån det, berättar Lottie Knutsson, och när hon sen i SVT beskrev situationen i Khao Lak som en katastrof, som man fortfarande inte sett hela dimensionen av, gjorde det starkt intryck på tittarna, säger hon i P3 Dokumentär:

"Det fick ju ett extremt genomslag, har jag förstått i efterhand. Därför att det fanns en brist på information så tidigt. Och det vi var ganska säkra på att vi skulle förlora på, nämligen att berätta något så ohyggligt negativt, upplevdes ju ändå som att vi sa som det var."

Svenska myndigheter var alltså sena med att reagera och agera på katastrofen, och Sveriges högsta politiska ledning kommer få mycket hård kritik när efterspelet till tsunamin startar. En kommission tillsattes för att undersöka hanteringen av händelsen, och efter nästan ett års arbete presenterar de sin rapport, som ger regeringen hård kritik. Kommissionen slog fast att regeringskansliet saknade en organisation för att hantera allvarliga kriser, att regeringskansliet och departementen insåg omfattningen av katastrofen allt för sent, att de inte samlade relevant information och hade svårt att samordna åtgärder.

Även Konstitutionsutskottet granskade hanteringen, och kritiserade ett flertal ministrar, däribland statsministern och utrikesministern. Utrikesminister Laila Freivalds förklarade i KU att hon arbetat hårt både på julafton och juldagen och därför försökt koppla bort jobbet på annandagen och gick på teater på kvällen, vilket hon senare blir hårt kritiserad för:

"Jag kände att nu måste jag verkligen visa min familj att det inte är så att de alltid kommer i andra hand, utan nu avstår jag ifrån mitt vanliga lyssnande på radio och tittande på alla nyhetssändningar i tv för att markera att familjen faktiskt är viktig. Så under annandagen följde inte jag medierna." 

Statsminister Göran Persson berättade att han såg nyheten om flodvågen på kanalen Sky News på morgonen, men att han inte då drog slutsatsen att svenskar kunde eller borde vara berörda av händelserna.

Mycket kom att handla om vad Göran Perssons närmaste man, statssekreteraren Lars Danielsson, hade gjort och inte gjort. När han till slut fick kritik även från Justitieombudsmannen avgick han i slutet av sommaren 2006.

Men flodvågskatastrofens efterspel levde vidare - när tidigare okänd sparad datatrafik hittas i regeringskansliets källare. Katastrofkommissionen inkallades på nytt, och två och ett halvt år efter katastrofen kom de med sin andra rapport. Mycket av det som Lars Danielsson tidigare sagt att han hade gjort under annandagen stämde inte med den sparade datatrafiken, och i den andra rapporten framkom ännu hårdare kritik mot honom.

Kommissionen slog fast att Lars Danielsson var jourhavande beslutsfattare, och hade att fatta de avgörande besluten, men att hans insatser varit otillräckliga. Den övergripande kritiken mot förre statsministern Göran Persson, att inte ta ansvar för att det fanns en fungerande krisledning, kvarstod och förstärktes också, enligt kommissionen.

I Sverige har det sedan dess kommit ny lagstiftning om katastrofinsatser för svenskar utomlands och en nationell stödstyrka har byggts upp. 

Och numera finns det ett varningssystem för tsunamivågor i Indiska Oceanen, byggt under ledning av UNESCO.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".