En bilkonvoj med IS-krigare. Foto: AP Photo/TT.
En bilkonvoj med IS-krigare. Foto: AP Photo/TT.

Fler svenskar krigar i Syrien - men slut på andra jihadistresor

"Det är lätt att ta sig till konflikten"
3:20 min

Säpo skriver upp antalet svenska stridande i Syrien. Jihadistresor till Afghanistan och Somalia har dock helt upphört, något som inte förvånar terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Innan Syrienkonflikten var det inte många som åkte heller. Inte i den här volymen i alla fall. Till Somalia åkte runt 30-40 personer. Det finns någon i Yemen från Sverige också. Vi hade också personer som åkte till framförallt Pakistan på träningsläger.  Det har varit ett helt annat läge med Syrien. Det är lätt att ta sig till konflikten. Det är också en speciell konflikt eftersom det ingår i en domedagsprofetia, domedagen står för dörren. De här geografiska platserna är viktiga och det pågår en aktiv rekrytering. Så jag var inte jätteförvånad, men alla är ju förvånade att det är så många som åker, säger Magnus Ranstorp som är verksam vid Försvarshögskolan.

Säpo höjer återigen den officiella siffran på hur många det är som åkt till Syrien för att strida sedan 2012. Nu är 110 individer bekräftade, varav runt 30 har dött och runt 40 har återvänt tillbaka till Sverige. I en intervju med Svenska Dagbladet säger Säpos operative chef Anders Kassman också att man inlett förundersökningar mot några av de hemkomna jihadisterna.  

Den andra stora konflikten som lockar svenska stridande är Ukrainakonfikten, där runt 30 stycken – de flesta högerextremister – har anslutit sig till olika frivilligbataljoner enligt Säpo. Skillnaden mellan Syrienkrigarna och de som åker till Ukraina är att de flesta grupperna som strider i Syrien är terrorstämplade av FN, någonting som gör det lättare att agera.

Magnus Ranstorp tycker ändå att lagstiftningen borde ses över för att lättare kunna inleda förundersökningar kring deltagare i utländska konflikter, framförallt när det gäller stridsutbildning i träningsläger.

– Vi pratar om två olika saker till viss del. När det handlar om de som åker till Syrien, till Islamiska Staten eller till Jabhat al-Nusra, är det organisationer som är terrorstämplade av FN. Även kurdiska PKK är terrorstämplade. Så där finns det klara direktiv och vi har också fått utökade direktiv av Fn:s säkerhetsråd att skärpa lagstiftningen för att vidta mer åtgärder för att dämpa resor dit. Man behöver se över lagstiftningen. Framförallt deltagande i träningsläger borde vara förbjudet.

Magnus Ranstorp tycker också att man bör se över hur bemanningen ser ut kring arbetet kring krigsbrott, någonting som ligger på rikskriminalpolisens bord. Att Säpo får ta det största ansvaret tycker han är olyckligt.

– Har de tillräckligt mycket personal? Vad behöver de för att stärka detta så att vi kan få möjlighet till att kunna förbättra inhämtningen av information, men också att kunna driva såna här mål. Man måste också applicera lagstiftningen och där är vi inte ännu, vare sig det gäller Syrien eller Ukraina. Problemet vi har är att Säpo, som egentligen borde vara den sista instansen, blir den första och enda instansen, och då har det gått för långt, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".