"Sverige måste ta Rysslands informationskrig på allvar"

4:09 min

Sverige är dåligt rustat för att bemöta utländsk propaganda, enligt Oscar Jonsson doktorand i krigsstudier vid King's College i London.

– Rent generellt tror jag att man har ett problem att förstå vidden av det här. Alltså man kanske tänker att det är märkligt att de sänder konstiga nyheter, men man måste se det i en kontext i och med hur Ryssland vill påverka sina grannländer. Det knyter in med ryska politiska mål, säger Oscar Jonsson på King's College i London.

Fram tills för sju år sedan hade Sverige en myndighet som enbart arbetade med att försvara landet mot så kallad psykologisk krigsföring, det kunde handla om att bekämpa utländsk propaganda eller annan falsk information som var tänkt att vilseleda det svenska folket.

I dag ligger det ansvaret hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, men eftersom myndigheten inte har fått några instruktioner från regeringen att bemöta eller bekämpa propagandaspridning, så gör Sverige i dag väldigt lite på området.

Det tycker Oscar Jonsson, doktorand i krigsstudier vid King's College i London, är beklagligt. Han säger att Sverige står dåligt rustat mot exempelvis den propaganda som Ryssland har bedrivit sedan annekteringen av Krim-halvön förra året och säger att det kan leda till skeva debatter och till att felaktig information sprids vidare.

Han lyfter fram ett exempel från förra året i samband med att det malaysiska passagerarplanet MH-17 sköts ned över östra Ukraina.

– Det var ett exempel när Dagens Nyheter publicerade uppgifter i december om att ett vittne sade att det var ett ukrainskt plan som skjutit ned MH-17.

Då gick bloggaren och krönikören Carl Bergqvist in och skrev på sin blogg och visade att var helt omöjligt med tanke på de tekniska systemen.

– Det är en form av psykologisk beredskap som vi har i dag att enskilda personer går in och gör det här, men det är inget man kan förlita sig på. Det är inte ett system. Det är bara att man har tur att de här individerna gör det, säger Oscar Jonsson.

Flera andra Europeiska länder har i dag olika typer av system för att bemöta propaganda och spridning av felaktig information. I Finland utbildas journalister i informationskrigsföring och i Storbritannien ska försvarsmakten anställa 5 000 personer som ska specialisera sig på psykologisk krigsföring på sociala medier.

Exakt hur ett lands försvar mot psykologisk krigsföring fungerar är en känslig fråga och om det görs på fel sätt kan det leda till att yttrandefriheten i landet begränsas, säger Oscar Jonsson.

Han säger att myndigheter snarare bör föra fram korrekt information istället för att radera inlägg ur en debatt och lyfter fram sättet som Försvarets informationsdirektör jobbar på som ett gott exempel.

– Han deltar i samhällsdebatterna och på sociala medier och förklarar, inte för att sanera i debatten, men när till exempel en ledarskribent skriver om att i försvarsmakten finns det många officerare och så lite soldater, så går han ut och förklarar : så ser det ut, på grund av, vi har det här konstitutionen, vi har den här fördelningen mellan officerare och soldater och han förklarar där det är en felaktighet.

På samma sätt vore det bra om Sverige hade en slags myndighet som inte säger vem som har rätt eller fel i debatten utan som bara kliver in när något är faktamässigt fel, säger Oscar Jonsson.

Han säger att svenska myndigheter börjar bli alltmer medvetna om riskerna med psykologisk krigsföring, men att det fortfarande händer alldeles för lite för att öka beredskapen.

– Svensk förvaltningsmodell är byggd på tröghet och utredningar och att invänta innan man agerar - och när jag hör MSB så tror jag att det är på samma sätt. Man fastnar i problemformuleringen, man vill vänta in forskning medan det är något som pågår hela tiden. Jag tror visst att någonting kommer att hända men säkerligen för lite och för sent, säger Oscar Jonsson.