Färre okvalificerade arbeten bakom den ökade segregationen

3:11 min

Den ökade segregationen beror till stor del på att det blivit svårare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det säger kulturgeografen John Östh.

– Det finns inte längre den typen av instegsjobb där man har gått den långa vägen från okvalificerat arbete och sedan gått vidare upp i en organisation. Det krävs istället ganska omgående att man har högre utbildning. Det gör att det blir en utslagning av de som kommit sent till Sverige och inte hunnit lära sig språket, eller de som tidigare har varit skoltrötta, säger John Östh, kulturgeograf vid Uppsala Universitet.

Det är Dagens Nyheter som gjort undersökningen om den ökade segregationen, och John Östh har varit med och tagit fram modellen. Baserat på uppgifter från Statistiska Centralbyrån har man räknat ut andelen invandrare bland varje invånares 400 närmsta grannar.

Det visar sig att personer med utländsk bakgrund har betydligt fler invandrare bland sina grannar än vad personer med svensk bakgrund har. På samma sätt har höginkomsttagare fler höginkomsttagare bland sina närmsta grannar än vad låginkomsttagare har.

Det här tyder på segregation, och i 28 av de 30 kommuner man tittat på har segregationen ökat de senaste 20 åren.

John Östh säger att det i vissa fall kan vara positivt att personer med liknande bakgrund bor nära varandra.

– Hela det svenska samhället är ju en oerhört komplex organism, där vi ska försöka navigera i utbildningar, jobb, boenden och andra val vi ska göra. Att då ha personer nära som talar samma språk och har gått igenom samma sak är oftast en fördel. Men om det blir en koncentration av personer som inte får jobb eller inte går ut skolan med fullständiga betyg så blir det en annan bild som sprids, av utanförskap och hopplöshet, säger John Östh.

Samtidigt har det höjts röster mot att man i debatten ofta sammankopplar olika sorters segregation. Det behövs fler studier innan man kan prata om ett samband mellan inkomst och så kallad utländsk bakgrund. Det anser Elisabeth Lilja, docent i kulturgeografi vid Stockholms Universitet.

– Det finns en risk att det förenklar tänkandet när man sätter två kartor bredvid varandra, med etnisk bakgrund och inkomst. Det ser ut som ett direktsamband, säger Elisabeth Lilja.

Hon menar att bakom begreppet "utländsk bakgrund" gömmer sig något mycket mer komplext och att det lätt blir missvisande när man inte tittar närmare på det.

Men John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet, menar att den här typen av siffror ändå är viktiga att ta fram.

– Siffrorna i den här bemärkelsen kanske inte säger någon sanning om varför segregationen finns och vilka val individerna gjorde, men de kommunicerar ju väldigt tydligt att den finns. Och de gör det på ett sätt som går att jämföra mellan platser och över tid, säger John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista