Sverige flera år efter Danmark i arbetet mot jihadism

4:54 min

Århus i Danmark har fått internationell uppmärksamhet för sitt förebyggande arbete mot våldbejakande extremism. Samtidigt är Sverige bara i inledningsfasen av ett strukturerat arbete mot extremism.

– Vi har knappt kommit igång, medan danskarna nästan är på universitetsnivå. Jag jobbar med alla myndigheter i Köpenhamn, inklusive polisen och säkerhetspolisen. De berörda myndigheterna jobbar alla tillsammans på ett helt annat sätt, som inte sker i Sverige, säger Magnus Ranstorp, terrorismforskare på Försvarshögskolan och sakkunnig i det europeiska nätverket RAN, Radicalisation Awareness Network , som jobbar med att sprida kunskap om våldsbejakande extremism.

En del av den så kallade "Århusmodellen", ett kommunalt initiativ i danska Århus för att förebygga vålsbejakande extremism, är införandet av ett så kallat "info house" som den lokala polismyndigheten ansvarar för. Dit kan man ringa om man oroar sig för att en närstående är på väg att radikaliseras, berättar Magnus Ranstorp.

– De har ett sammanvävt program som dels består av något man kallar för "info-house", dit man kan ringa in bekymringar om man är förälder eller anhörig. Efter det så utvärderar man vilket behov som finns på det individuella planet. Vad behöver familjen för stöd exempelvis. Sedan kopplar man på en mentor som kan försöka förändra och vara stödperson till familjen och individen. Man kanske kan få psykologhjälp om man har varit nere i en konflikthärd. De har ett bra anhörigstöd och familjenätverk, som är jätteviktigt. Det blir liksom ringar på vattnet, säger han.

Århus började samordna sitt arbete mot extremism redan 2007, i kölvattnet av bombningarna i Madrid och London. På senare år har man sett konkreta resultat av arbetet: 2013 åkte 31 personer från Århus till Syrien, 2014 endast 1.

Gemensamt för 22 av de 31 jihadisterna som åkte 2013 var att de hade besökt samma moské, en salafistisk moské som många gånger blivit kritiserad för sin hårda tolkning av islam. När det kom till kommunens kännedom agerade man snabbt och satte stor press på företrädare för moskén. Att inkludera religiösa företrädare är en viktig nyckel till att stävja extremismen, säger Jacob Bundsgaard, som är borgmästare i Århus.

– Vi insisterade att den moskén och andra religiösa ledare i Århus agerade, för att vi var väldigt kritiska. De bestämde sig för att göra det och det är nog en stor anledning till att vi har reducerat antalet resande till exempelvis Syrien. Vi gjorde det väldigt klart när vi fick reda på att de här ungdomarna hade besökt en och samma moské, att det här är så allvarligt att om de inte är en del av lösningen så är de en del av problemet, säger han.

Hela åtta år efter Århus börjar kommuner runt om i Sverige nu att förbereda handlingsplaner för det lokala arbetet mot extremism. Och Göteborgs kommun blev härom veckan den första svenska kommunen att införa två samordnare mot våldsbejakande extremism, någonting som den nationella samordnaren Mona Sahlin vädjat till alla kommuner att ta efter.

Men fortfarande präglas Sverige av en påfallande tröghet, säger Magnus Ranstorp.

– Örebro har en stor andel, Göteborg har kanske störst i Sverige. De har börjat ta tag i det, men det måste hända saker, man kan inte vänta. De har en duktig samordnare i Göteborg men det gäller också att börja experimentera lite och också rekrytera. Räcker det med två samordnare eller behövs mer fältarbetare eller lokala ungdomsledare och andra som är ute?

Århusmodellen präglas av ett tätt samarbete och en tydlig samordning mellan alla berörda myndigheter och de lokala föreningar som under flera år jobbat med de här typerna av frågor. Den lokala kompetensen som redan finns utnyttjas fullt ut.

Soufian Berrahmoune, som driver Fryshusets interreligiösa initiativ Tillsammans för Sverige, säger att svenska kommuner åtminstone hittills inte har utnyttjat deras kompetens, men att han hoppas att det ska bli ändring på det nu.

– Man bör verkligen samordna bättre. Vi är de som är ute på fältet. Vi förstår ungdomar, vi pratar med ungdomar. Vi vet varför folk åker till Syrien eller Irak, vi vet också varför folk väljer att inte åka. Vi vet varför man sympatiserar med sådana som IS. De här sakerna skulle vi jättegärna se att man från kommuner verkligen vill förstå. Det måste finnas en välvilja. Att man säger att "här har vi ett gäng som har väldigt mycket erfarenhet, låt oss sätta oss ner och göra någonting tillsammans". Eller åtminstone lyssna på oss, säger Soufian Berrahmoune.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista