Turkiske kuppledaren Kenan Evren i en bild från 1980. Foto: AP Photo/Burhan Ozbilici
Turkiske kuppledaren Kenan Evren i oktober 1980, kort efter militärkuppen. Foto: AP Photo/Burhan Ozbilici

Turkisk kuppledares död väcker starka minnen hos kurder

3:58 min

Den första stora flyktingströmmen från norra Kurdistan till Sverige kom efter militärkuppen i Turkiet 1980. Idag begravdes kuppledaren, som väcker starka minnen hos många svenska kurder.

När den turkiska militären med Kenan Evren i spetsen tog makten i landet den 12 september 1980 var Osman Aytar en läkarstudent. Aytar som tusentals andra kurder och oppositionella lyckades undkomma att bli gripna och tog sig till Sverige.

– Jag var 20 år och på väg att göra mina högskolestudier i den kurdiska staden Diyarbekir. Den kvällen blev det militärkupp och vi stannade på vägen. Sen lämnade jag landet, berättar Osman Aytar.

En som inte hade lika mycket tur var Diyarbekirs borgmästare Mehdi Zana som greps veckan efter militärkuppen.

– Med bundna händer och bindel för ögonen förde de in mig i en sal. Bland föraktfullt skratt hörde jag någon ropa 'Här kommer Kurdistans borgmästare, Mehdi Zana, nä men välkommen' och slog mig i huvudet. Jag blev yr och vacklade. Sen började de slå och sparka mot hela min kropp, säger Mehdi Zana.

Militärjuntans första handling var att upplösa parlamentet och förbjuda de politiska partierna. Under Kenan Evrens tid greps över en halv miljon människor. 50 personer hängdes, ytterligare 300 interner torterades till döds eller miste livet under fasanfulla förhållanden, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Osman Aytar, som undkom att bli gripen, är idag forskare på Mälardalens Högskola. Han jämför Kenan Evrens styre med bland annat Chiles diktator Pinochet.

– Man kan säga att det var en rent fascistisk, militärisk junta. En diktator som kan liknas vid Pinochet och andra.

Kenan Evren, som förra året fälldes i domstol för sin nyckelroll i den blodiga kuppen i Turkiet 1980, avled i helgen. I samband med begravningsceremonin på tisdagen deltog ingen av de politiska partierna i turkiska parlamentet, men han fick en plats på den statliga kyrkogården.

Kenan Evren styrde Turkiet fram till 1989. Därefter har det bildats flera regeringar och än idag är det hans grundlag från 1982 som gäller i landet. Att Turkiet ännu inte har ändrat Evrens grundlag är en skam, tycker Osman Aytar.

– Fortfarande vet inte tusentals föräldrar var deras söner och döttrar har tagit vägen och de är försvunna. På något sätt lider fortfarande folk. Evrens grundlag fortsätter gälla och det är en skam för Turkiet. Så många år efter militärkuppen har man inte kunnat demokratisera landet. 

Mehdi Zana, den före detta borgmästaren i Diyarbekir, släpptes först 16 år efter militärkuppen. Idag bor han i Stockholm och vårdas för spåren efter tortyren från Kenan Evrens mest kända verk, Diyarbekir-fängelset. Om Evrens död säger Zana att han inte känner någon glädje och han tycker att Evren redan har fått sitt straff.

– Jag tänker inte på något ont när någon dör, oavsett vem det är. En gång i tiden var han Turkiets härskare och bestämde över allt. Idag skäms hans barn för honom. Det är det största straffet han kunde få tycker jag, säger Mehdi Zana.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista