Oro för svag kemikalielagstiftning med TTIP

5:48 min

En av de mest kontroversiella frågorna i handelsavtalet som förhandlas mellan EU och USA rör kemikalier och hormonstörande ämnen. Det finns en oro för urholkad lagstiftning.

– Det är enorma kostnader som är kopplade till just hormonstörande ämnen och det finns ett stort behov att väldigt snabbt komma till rätta med det här och få en reglering. Då finns det en oro att ett TTIP-avtal innebär att det här försenas och sinkas och att ny regelutveckling går långsammare, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Kemikalier är en av knäckfrågorna i det transatlantiska handels- och investeringsavtalet TTIP som håller på att förhandlas fram mellan EU och USA. Nu träffas företrädare från båda sidor i Bryssel för att för tionde gången försöka hamra ut vad som ska ingå i avtalet.

EU och USA står tillsammans med Japan för 80 procent av världsproduktionen av kemikalier. Det rör sig inte om små volymer. I mitten av 1900-talet producerades sju miljoner ton kemikalier i världen, och femtio år senare handlar det om 400 miljoner ton årligen.

Samtidigt ökar också vår medvetenhet. Sverige strävar efter en "giftfri vardag" och statsminister Stefan Löfven har slagit fast att vi ska gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier. En sådan grupp är hormonstörande ämnen, som enligt FN och Världshälsoorganisationen kan ligga bakom vanliga sjukdomar som bröstcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma. Ämnena finns överallt runt omkring oss, i kläder, plastförpackningar och vanliga kassa-kvitton. Det mest kända ämnet heter Bisfenol A och är förbjudet att använda i nappflaskor och barnmatsburkar just på grund av sin hormonstörande effekt inom EU.

EU har länge arbetat med att klassificera vilka ämnen som är hormonstörande men sedan 2013 har arbetet gått långsamt. Det har lett till att Sverige har stämt EU-kommissionen.

Men Magnus Huss, förbundsdirektör för branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, är inte orolig. De hormonstörande ämnena ingår inte i förhandlingarna kring TTIP-avtalet, och vi behöver inte heller oroa oss för att arbetet med att förbjuda dessa kommer att påverkas av TTIP-avtalet, säger han.

– Det är en myt att kemikalieindustrin inte skulle vilja få fram kriterier för det här. Sanningen är att det är väldigt svårt och man försöker jobba så fort som möjligt. Vi, EU-kommissionen och en massa forskare håller på för fullt att ta fram kriterier. De kommer vara på plats före handelsavtalet är färdigförhandlat. Jag tror inte att avtalet kommer att påverka alls, snarare tvärt om, säger Magnus Huss, förbundsdirektör för Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Samtidigt har den brittiska tidningen The Guardian avslöjat att EU fördröjt lagstiftningen kring 31 hormonstörande ämnen på direkt uppmaning av den amerikanska handelskammaren med hänvisning till TTIP.

Även om de hormonstörande ämnena inte ingår i TTIP-förhandlingarna så menar Sten-Åke Svensson, rådgivare på Kemikalieinspektionen och expert åt Miljödepartementet och UD kring handelsavtalet, att det finns en risk att avtalet ändå kan påverka lagstiftningen i framtiden.

– Ett exempel är diskussionerna kring kriterierna för hormonstörande ämnen. Då kan man se i liknande fall i framtiden när det kommer fram nya områden som ska regleras så kommer TTIP-avtalet ha en betydelse. I dag vet vi inte på vilken nivå man kommer att samarbeta men TTIP-avtalet kommer att påverka framtida utveckling av regler, säger Sten-Åke Svensson, Kemikalieinspektionen.

EU och USAs lagstiftning på området är så pass skilda åt att man inte kommer att kunna sammanfoga dem. I EU så måste företagen bevisa att en kemikalie inte är farlig för att den ska få säljas på marknaden, medan i USA så måste istället myndigheterna kunna bevisa att en kemikalie är tillräckligt farlig för att den ska förbjudas.

Eftersom man inte kommer kunna harmonisera existerande lagstiftning så verkar det som att EU och USA kommer att inrätta ett gemensamt råd som ska titta på framtida regler tillsammans. USA ser den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach, som ett av de största handelshindrena, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

– Jag tror att det ska mycket till för att Reach-förordningen ska monteras ned. Jag tror att det finns en risk att nya regler för nya kemikalier kommer försenas och förhindras och det är någonting som är väldigt allvarligt, säger Johanna Sandahl.

Det kommer att dröja flera år tills handelsavtalet mellan EU och USA är färdigförhandlat, och miljöorganisationer protesterar över hela Europa för att varna för att framtida lagstiftning kan komma att urholkas. Samtidigt är det tydligt i det mandat som EU-kommissionen har fått från medlemsstaterna att ingenting i handelsavtalet får äventyra medborgarnas säkerhet och hälsa eller försämra miljöstandarden.

Det är någonting Magnus Huss på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige lyfter fram. Den svenska kemiindustrin står för 12 procent av den ekonomiska omsättningen och är den femte största industrisektorn i Sverige. De allra flesta företag ingår i internationella koncerner och globaliseringen kräver ett ökat internationellt samarbete.

– Ett effektivt konsumentskydd gällande kemikalier tycker jag är det främsta med avtalet. För industrin så kan det innebära minskade kostnader i form av slopade tullar och att man samordnar märkning och standarder, men framför allt när det gäller konsumentskyddet så kommer myndigheterna kunna samarbeta på ett bättre sätt, säger Magnus Huss.

Det håller Sten-Åke Svensson på Kemikalieinspektionen med om och säger att det är viktigt att se helheten med ett TTIP-avtal, samtidigt som Sverige måste fortsätta att sträva mot ett samhälle som är fritt från farliga kemikalier.

– Om man kan arbeta tillsammans när man ska klassificera och identifiera vilka ämnen som är farliga på olika sätt, cancerframkallande eller andra skadliga effekter, så kan man undvika dubbelarbete. Så i det praktiska samarbetet så tror jag det finns stora möjligheter att göra vinster, säger Sten-Åke Svensson.

Vad är TTIP?


TTIP, Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, är ett planerat frihandelsavtal mellan EU och USA. Syftet är att förenkla handel och investeringar genom att bland annat ta bort handelsavgifter och införa en gemensam produktstandard. Avtalet har förhandlats sedan 2013. Om handelsavtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista