Minnesbok, Per Ågren, Eva Morén, Blommor utanför Ikea
Dubbelmordet på Ikea drog igång en het mediedebatt. Foto: Anders Wiklund/TT

Tillbakablick: Het debatt efter Ikea-morden

Forskare: Finns en utbredd uppfattning om att medier mörklägger sanningen
5:46 min

I samband med Ikeamorden spreds många rykten och det fick polisen och medier att lämna ut mer information än vanligt. Det startade en pressetisk debatt.

Rättegången pågår i Västmanlands tingsrätt: Följ direktrapporteringen från rättegången

Den 10 augusti mördades två personer på Ikea i Västerås. Strax efter händelsen så började det spridas rykten i sociala medier om de misstänkta gärningsmännens nationalitet och hur offren hade mördats. Uppgifter om att det skulle röra sig om två somaliska män som halshuggit två personer var inte bekräftade men accepterades som sanning på delar av internet. Medan traditionella medier var sparsamma med detaljer, så valde alternativa medier att sprida vidare ryktena och de traditionella medierna att anklagades för att mörka sanningen.

Dag Thorén, medie- och kommunikationsvetare vid Lunds universitet, forskar om detta. Han säger att på nätforum som Flashback finns en utbredd uppfattning om att medier mörklägger sanningen. De som vågar vara kritiska mot invandring ses som "sanningssägare".

– Den sanning som journalister förhåller sig till är långt ifrån deras syn på sanningen. När de talar om sanning talar de om en övergripande sanning som mörkläggs av medierna. Den sanningen handlar ofta om att migrationen inte fungerar och att det här yttrar sig att brott är överrepresenterade bland personer med utländsk bakgrund. Det är sanningen i deras ögon, säger Dag Thorén.

Den invandringskritiska nättidningen Exponerat skrev flera artiklar om dubbelmordet på Ikea där de spred vidare rykten. Bland annat skrev de först i sin rapportering, precis som ryktena på sociala medier, att de misstänkta gärningsmännen var somalier. De skrev även "att minst ett huvud hade skurits av från kroppen kommer givetvis att mörkas så länge denna vänstermedia i landet får rapportera om saken".

Radio Sweden har sökt Exponerat för en kommentar kring hur man har resonerat när man spridit vidare obekräftade uppgifter från sociala medier men redaktionen har avböjt att ställa upp på en intervju.

För att få stopp på ryktena så kände sig polisen i Västerås tvingade att gå ut med de misstänktas nationalitet, trots att man inte brukar uttala sig om pågående förundersökningar.

Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet, säger att det är mycket ovanligt att polisen går ut med den här typen av uppgifter just på grund av förundersökningssekretess. Man vill helt enkelt vara säker på att vittnen berättar om sina egna upplevelser i domstolen och inte påverkas av information som de har läst någon annanstans.

Vilken påverkan har ryktesspridning på själva polisutredningen?

– I det här fallet befarade man att det skulle bli aktioner mot flyktingförläggningar, vilket delvis besannades. Dessutom var man rädd att ryktesspridningen på nätet skulle kontaminera vittnesmålen. Man behövde göra en avvägning kring vilken information man kunde lämna och inte. Jag tror det var en mycket svår bedömning att göra, säger Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet.

Men att polisen släpper mer information än vanligt betyder inte att medier måste publicera den informationen. I de pressetiska reglerna står det att medier inte ska framhäva personers etniska ursprung eller nationalitet om det saknar betydelse i sammanhanget.

Saknade det betydelse i fallet med dubbelmordet på Ikea? Det tyckte inte nyhetsbyrån TT som valde att publicera de misstänktas nationalitet. Även Aftonbladet publicerade tidigt uppgiften. Tidningens chefredaktör Jan Helin fick kritik, och i ett inlägg på sin blogg förklarade han sitt beslut. Även om uppgiften om nationalitet saknade relevans så var det nödvändigt för att ta död på ryktesspridningen, skrev Helin, och menade att det är problematiskt att medierna anklagas för att mörklägga sanningen när de bedömer vad som är relevant att rapportera om en händelse.

Ola Sigvardsson är pressombudsman. Han säger till P4 Västmanland att i fallet med Ikeamorden är det relevant att rapportera om att de misstänkta gärningsmännen är flyktingar på grund av brottets art och att de misstänkta gärningsmännen lever under speciella omständigheter, och därifrån är det inte ett stort steg att berätta varifrån flyktingarna kommer. Det är viktigt att sätta in nyheter i ett sammanhang, och bedöma vad som är relevant, men bedömningen skiljer sig åt mellan traditionella medier och de alternativa medier som ser sig själva som "sanningssägare".

– Traditionella medier drivs av ett förutsättningslöst sanningssökande, men de här sajterna drivs av något annat, av en politisk uppfattning om invandrares roll och ställning i samhället och det är det som gör att man bedömer relevans på olika sätt, säger Ola Sigvardsson.

Det finns flera journalister som har öppnat för mer detaljerade publiceringar trots att det går emot de pressetiska reglerna. Det säger medieforskaren Dag Thorén kan vara farligt. Han menar att det pågår en konflikt mellan "sanningssägare" och "mörkläggare" och att internet skapar nya situationer som medier måste anpassa sig till. Han tror att en lösning kan vara att göra som Jan Helin på Aftonbladet och förklara sina publiceringsbeslut för läsarna.

– Vad man kanske kan göra är att redovisa varför man inte har publicerat alla uppgifter och hur man måste arbeta journalistiskt för att det ska bli en seriös och sanningsenlig journalistisk produkt. Att man i framtiden kommer tvingas vara tydligare med vad som skiljer de traditionella medier från det som varje människa kan läsa och publicera på nätet och att det rör sig om en professionell journalistisk verksamhet, säger Dag Thorén, medie- och kommunikationsvetare vid Lunds universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".